1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Skillnaden mellan obtund och stupor: orsaker, symtom och diagnos

Den mänskliga hjärnan kan anpassa sin vakenhetsgrad efter behov utifrån den information som sinnena kontinuerligt förser den med. Men när yttre faktorer påverkar hjärnstammen kan förändrade medvetandenivåer bli oundvikliga. Obtundation, ett allmänt sänkt vakenhetstillstånd, kan ofta övergå i stupor om medicinsk vård inte ges snabbt. Att kunna skilja mellan dessa tillstånd är därför viktigt både för vårdpersonal och för anhöriga.

Vad innebär obtund?

Enligt Mercks onlinebibliotek för medicin är termen "obtund" ett relativt otydligt sätt att beskriva en person vars vakenhet eller medvetande är måttligt nedsatt. National Institutes of Health (NIH) klassificerar obtundation som besläktad med letargi och beskriver en obtund patient som mindre intresserad av omgivningen och med tydligt långsammare reaktioner på yttre stimulering.

En obtund person kan oftast fortfarande kommunicera, men samtalet känns trögt och koncentrationsförmågan är nedsatt. Tillståndet ska alltid tas på allvar, eftersom det kan vara ett tidigt tecken på en allvarlig bakomliggande sjukdom.

Vad är stupor?

Stupor är ett djupare tillstånd av nedsatt medvetande där personen endast kan väckas tillfälligt genom kraftig stimulering, exempelvis skakningar eller nypningar. Det skiljer sig från koma, där en person inte kan väckas alls. Enligt NIH sjunker patienter i stupor tillbaka i ett oresponsivt tillstånd så snart stimuleringen upphör.

Tidskriften Daily Medical listar medvetandenivåerna i fallande ordning från normaltillståndet som: vaken (alert), letargisk, somnolent, obtund, stuperös och komatös. Stupor ligger alltså närmare koma än obtund gör, vilket gör det till ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.

Orsaker till nedsatt medvetande

Vissa läkemedel och även mindre fysiska åkommor som vätskebrist kan göra att äldre personer blir stuperösa, men förändrat medvetande har dussintals möjliga orsaker hos människor i alla åldrar. Vanliga orsaker inkluderar:

  • Huvudskada eller trauma mot huvudet
  • Stroke eller blödning i hjärnan
  • Hjärntumör
  • Droger, läkemedelsöverdos eller alkohol
  • Epileptiska anfall
  • Hjärtstillestånd
  • Kolmonoxidförgiftning
  • Infektioner, exempelvis hjärnhinneinflammation
  • Onormala blodsockernivåer, såsom vid diabetes

Alla dessa tillstånd kan göra att en patient blir obtund och, utan behandling, progressivt övergå i stupor eller till och med koma.

Så ställs diagnosen

Eftersom läkare ofta inte kan kommunicera med en patient vars medvetande är påverkat måste familj och vänner förmedla viktig information, exempelvis om patienten använder droger eller alkohol eller har någon underliggande sjukdom. Någon som har överdoserat droger kan exempelvis vara obtund men ändå kunna kommunicera, medan en patient som bara kan väckas periodvis anses befinna sig i stupor.

Undersökningen inleds vanligtvis med en fysisk status, inklusive mätning av kroppstemperatur, blodtryck och syresättning, för att identifiera möjliga orsaker. Därefter appliceras yttre stimuli; om patienten reagerar är medvetandet inte allvarligt påverkat. Onormala andningsmönster och reaktioner på reflexstimulering hjälper också till att bedöma vakenhetsgraden. Inom vården används dessutom ofta strukturerade bedömningsskalor, som Glasgow Coma Scale, för att objektivt gradatera medvetandenivån och följa förloppet över tid.

När ska man söka vård?

All plötslig eller oförklarlig förändring av medvetandet – oavsett om det rör sig om trötthet, förvirring, obtundhet eller stupor – bör alltid bedömas av sjukvården. Kontakta akutmottagning eller ring 112 vid tecken på djupare medvetandepåverkan, eftersom snabb behandling ofta är avgörande för prognosen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online