Mänskligt minne är ett oerhört komplext begrepp. Genom åren har många teorier presenterats om hur minnesinformation kodas, bearbetas och lagras. En av de mest inflytelserika är multilagermodellen (Multi-Store Model), som ofta liknas vid hur en dator lagrar data. Trots sitt stora inflytande har modellen flera svagheter som olika forskare har påpekat genom åren.
År 1968 utvecklade Richard Atkinson och Richard Shiffrin multilagermodellen för minnet. De föreslog tre typer av minneslager: sensoriskt minne, korttidsminne och långtidsminne.
Sensoriskt minne omfattar information som tas emot via sinnena – syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Information som bearbetas på detta sätt stannar i det sensoriska lagret högst en till två sekunder, om inte individen ägnar den uppmärksamhet. Korttidsminnet, även känt som arbetsminne, behåller information i cirka 15 till 30 sekunder medan den överförs till andra mentala processer. Information kan bearbetas och flyttas mellan de olika nivåerna efter behov.
Kodningen av långtidsminnet är främst visuell eller semantisk, vilket innebär att vi vanligtvis lagrar minnen i form av bilder eller utifrån informationens innebörd. Långtidsminnet är mer eller mindre permanent och saknar känd kapacitetsgräns.
Många forskare anser att multilagermodellen är alltför förenklad. Korttids- och långtidsminnet är betydligt mer komplicerat än vad modellen antyder. Korttidsminnet består exempelvis av flera olika komponenter, såsom den visuellt-rumsliga delarna och den centrala exekutiva funktionen. Även olika typer av långtidsminne har identifierats: allmän kunskap eller semantiskt minne, minnen av händelser eller episodiskt minne samt kunskap om färdigheter eller procedurminne.
Atkinson och Shiffrin betonade vikten av repetition för att information ska lagras i långtidsminnet. Även om övning spelar en roll för överföringen från korttids- till långtidsminnet är den inte nödvändig för allt långtidsminne. Craik och Tulving föreslog istället att bearbetningens djup är viktigare än själva repetitionen. Ju mer komplex och meningsfull bearbetningen är, desto större är sannolikheten att informationen lagras på lång sikt.
Modellen har också kritiserats för sin linjära uppbyggnad. Informationen flödar enbart från sensoriskt minne till korttidsminne och vidare till långtidsminne, utan betydande överföring åt andra håll. Studier av personer med hjärnskador tyder dock på att minnet är betydligt mer komplext än denna linjära modell antyder. Det är möjligt att förlora vissa men inte alla typer av långtids- eller korttidsminne, vilket indikerar att hjärnan har separata lagringsområden för olika minnessystem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online