Ett kaloriskt test används för att diagnostisera nervskador i öronen. Vid undersökningen stimuleras innerörat genom att kallt respektive varmt vatten förs in i hörselgången vid olika tillfällen. Testet rekommenderas ofta för patienter som lider av yrsel eller vertigo, har hörselnedsättning kopplad till vissa antibiotika, eller lider av vissa typer av anemi.
Undersökningen kan kännas något obehaglig och kan utlösa yrsel hos vissa patienter. För att resultaten ska bli tillförlitliga är det viktigt att hela proceduren följs noggrant.
Instruera patienten att förbereda sig redan innan besöket. Patienten bör undvika koffein, alkohol, allergimediciner och lugnande medel i minst 24 timmar före undersökningen, eftersom dessa ämnen kan påverka testresultaten.
Koppla patienten till elektrodsystemet som registrerar kroppens reaktioner. Kaloriska tester mäter nämligen ögonrörelser när vatten leds in i hörselgången. Undersökningen utförs vanligtvis med ett datoriserat system för att ögonrörelserna ska dokumenteras exakt.
Låt patienten luta sig tillbaka i en stol med huvudet vänt 30 grader, så att den yttre hörselgången ligger horisontellt. Rätt positionering är avgörande för att vattnet ska nå innerörat korrekt.
Led in kallt vatten i ena hörselgången. Vattnet ska hålla en temperatur på cirka 30 grader Celsius. Testa alltid ett öra åt gången och följ patientens ögonrörelser medan datorn spelar in dem.
Du bör observera snabba, ryckiga ögonrörelser från sida till sida – så kallad nystagmus. Vid kallt vatten ska patientens ögon röra sig bort från det stimulerade örat och sedan långsamt tillbaka. Nystagmus byggs normalt upp under cirka 30 sekunder och avtar därefter gradvis under ungefär två minuter. Låt patienten vila i minst fem minuter innan du fortsätter med det andra örat.
Håll patienten distraherad under inspelningen för att säkerställa tillförlitliga resultat. Utan distraktion kan patienten omedvetet undertrycka sina reflexer, vilket ogiltigförklarar testet. Ställ enkla frågor som "Vilken är din favoritfärg?" eller be patienten lösa enklare matematiska uppgifter, exempelvis addition eller subtraktion.
Upprepa hela proceduren med varmt vatten, även här ett öra åt gången. Vattnet ska hålla en temperatur på cirka 44 grader Celsius. De snabba ögonrörelserna ska nu uppstå i motsatt riktning – patientens ögon rör sig mot det stimulerade örat och sedan långsamt tillbaka. Fortsätt att distrahera patienten på samma sätt som tidigare för att säkerställa korrekta resultat.
När alla fyra mätningar är genomförda (kallt och varmt vatten i vardera örat) jämför läkaren ögonrörelsernas styrka och riktning mellan öronen. Skillnader i responsen kan tyda på en nedsatt funktion i balansnerven på ena sidan, vilket hjälper läkaren att ställa rätt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online