En aneurys uppstår när en försvagad punkt bildas i ett blodkärl. Kärlväggen kan då bukta utåt ungefär som en vattenballong och i värsta fall brista, vilket leder till en blödning. När aneurysmer uppstår i de blodkärl som försörjer hjärnan med blod kallas de hjärnaneurysmer eller intrakraniella aneurysmer.
En hjärnaneurys räknas som en förvärvad hjärnskada (ABI). Även stroke och hjärninflammation klassas som förvärvade hjärnskador – till skillnad från traumatiska hjärnskador, som orsakas av yttre våld, till exempel vid en olycka eller ett fall.
Effekterna av en hjärnaneurys beror på hur omfattande skadan på hjärnvävnaden är och vilken del av hjärnan som drabbats. Ett utbuktande blodkärl kan trycka mot närliggande nervbanor, och en blödning kan göra att delar av hjärnan blir utan syre.
Beroende på var skadan sitter och hur omfattande den är kan den drabbade få problem med motorik eller balans, vilket kan göra det svårt att gå eller utföra vardagliga aktiviteter som att skriva eller fånga en boll.
Personer som haft en hjärnaneurys kan också drabbas av minnesförlust, få svårt att tala eller förstå språk och uppleva problem med resonemangsförmågan. De kan även möta sociala och beteendemässiga utmaningar: de kan bli lättirriterade, visa bristande impulskontroll eller bete sig på andra sätt som uppfattas som socialt olämpliga.
Några av de mest påfrestande konsekvenserna av en hjärnaneurys – både för patienten och för anhöriga och vänner – ligger inom det sociala och mellanmänskliga beteendet, enligt BrainInjury.org i Australien. Sociala färdigheter är mycket komplexa och centrala för hur vi relaterar till varandra. Vissa av dessa färdigheter, som att tolka andras ansiktsuttryck, är universella, medan andra, som handgestikulation, varierar mellan olika kulturer.
Antalet verbala och icke-verbala färdigheter en person behöver lära sig på nytt för att fungera någorlunda normalt efter en förvärvad hjärnskada kan kännas överväldigande. Men lyckas personen inte återfå de färdigheter som krävs för att klara vardagen finns en stor risk för ökad isolering och ensamhet.
Frontalloberna och prefrontala cortex är de områden i hjärnan där de så kallade exekutiva funktionerna styrs. Självkännedom, förmågan att förstå andras tankar och känslor samt impulskontroll – till exempel att inte säga olämpliga saker och att behärska sitt humör – kan försämras vid skador på dessa områden.
Sociala färdigheter är till största delen inlärda, inte medfödda. Att lära in dem på nytt kräver återkoppling från andra människor. Tills dess att detta sker kan patienten ha stora svårigheter i sociala sammanhang.
Social färdighetsträning, som beskrivs av BrainInjury.org, är en metod i fyra steg som lärare och terapeuter använder för att hjälpa personer som har svårt att umgås med andra. Först identifieras bristerna i de sociala färdigheterna. Därefter väljs och tillämpas en strategi som riktar sig mot problemet. Sedan utvärderas resultatet och nödvändiga justeringar görs. En grundlig kartläggning av personens styrkor och svagheter är alltid utgångspunkten. Bland strategierna finns även anpassning – det vill säga att förändra den fysiska och sociala miljön kring personen.
Metoder för att träna sociala färdigheter omfattar bland annat rollspel och övning av sociala interaktioner, där olika situationer som den drabbade kan ställas inför spelas upp för att bygga upp grundläggande interaktionsfärdigheter. En annan vanlig metod är videobaserad självmodellering (VSM), där personen lär sig färdigheter genom att se sig själv utföra dem. Att lära sig sociala färdigheter innefattar observation, modellinlärning, handledning och återkoppling. VSM ger personen möjlighet att lära sig både genom egen erfarenhet och genom att iaktta andra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online