Den mänskliga hjärnan består av många delar, bland annat storhjärnan (cerebrum). Storhjärnan styr motoriska och sensoriska funktioner och ansvarar för kognition och beteende. Den består av två hjärnhalvor som skiljs åt av den långa sprickan (fissura longitudinalis). De två halvorna kommunicerar med varandra via corpus callosum men ansvarar för olika funktioner. Storhjärnan består dessutom av fyra lober (eller fem – vissa räknar även med en "central" lob). Även om funktioner överlappar genom hela hjärnan har de olika loberna distinkta specialområden.
Storhjärnan är delad mitt itu i två halvor. Varje hjärnhalva styr de sensoriska och motoriska funktionerna på motsatt sida av kroppen. Den vänstra hjärnhalvan tar emot, bearbetar och skickar information om höger sida av kroppen. Detta tyder på att högerhänta personer har en dominerande vänster hjärnhalva. Förutom att bearbeta sensorisk och motorisk information har halvorna mycket olika uppgifter. Den vänstra hjärnhalvan ansvarar för matematiskt och logiskt tänkande, medan den högra hjärnhalvan dominerar musik och konstnärlig förmåga, läsning, spatial förmåga och ansiktsigenkänning. Trots sina olika specialiteter samarbetar de två hjärnhalvorna under merparten av våra aktiviteter.
Den främre delen av hjärnan kallas pannloben. Pannloben betraktas som navet för mänsklig personlighet och känslor. Den ansvarar för tankar, problemlösning, minne, omdöme, resonemang och impulskontroll, samt hanterar socialt och sexuellt beteende. Pannloben kontrollerar även ordassociationer. En skada på pannloben kan få förödande effekter på en persons personlighet och förmåga att integreras i samhället, eftersom både sociala och sexuella beteenden samt impulskontrollen kan störas.
Hjässloben (parietalloben) ligger på huvudets ovansida och sträcker sig från baksidan av pannloben bakåt mot nackloben. Hjässloben rymmer den somatosensoriska barken, som tar emot och bearbetar sensorisk information från kroppen. Skador på detta område försämrar ofta känsel eller rörelseförmågan i delar av kroppen.
De två tinningloberna (temporalloberna) är placerade lateralt på hjärnan, nära öronen. Denna lob är mest känd för sin avgörande roll i hörselperception och spelar dessutom en central roll i tal och språk. Tinningloben hjälper också till att bilda långtidsminnen.
Nackloben (occipitalloben) är belägen längst bak i huvudet. Här finns hjärnans huvudsakliga centrum för synperception. Visuell information skickas från ögonen via synnervarna till nackloben, där den bearbetas. Nackloben uppfattar rörelser, färger och annan visuospatial information. Störningar eller skador på nackloben kan resultera i partiell eller fullständig blindhet, svårigheter att upptäcka rörelse, synillusioner eller hallucinationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online