Onormal hjärnaktivitet kan leda till krampanfall. Hos småbarn uppstår dessa av många olika skäl – från bakteriella infektioner som hjärnhinneinflammation till virus, cerebral pares och huvudskador. Krampanfall utlöses dock oftast av feber. Dessa så kallade feberkramper är de minst farliga. Upp till 5 procent av alla barn drabbas av feberkramper någon gång under barndomen, enligt eMedicineHealth.
Krampanfall kopplade till bakteriell infektion är ovanliga – virus är oftare den skyldige. Bakterien som orsakar hjärnhinneinflammation är dock en av de mest kända bakteriella orsakerna till krampanfall, både hos småbarn och vuxna.
Hjärnhinneinflammation, som kan orsakas av både virus och bakterier (även om det senare är ovanligt), är en sjukdom som leder till inflammation i ryggmärgen och i hinnorna som omger hjärnan. All inflammation i hjärnvävnad betraktas som allvarlig, även om virusorsakad hjärnhinneinflammation i regel går bra att behandla. Den bakteriella formen utvecklas snabbt och bedöms som betydligt farligare. Olika bakterier drabbar olika åldersgrupper. De bakterier som småbarn och äldre barn smittas av är oftast Neisseria meningitidis (meningokocker), Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) och Haemophilus influenzae typ b (H. influenzae).
Bakterierna vid bakteriell hjärnhinneinflammation påbörjar ofta sin resa på annan plats i kroppen, exempelvis i näsan eller örat, innan de sprids till hjärnan. Symtom som föräldrar kan uppmärksamma är mycket hög feber (upp mot 41 grader), stel nacke, förvirring, kräkningar och aptitlöshet. Hjärnskador kan uppstå, följt av koma och död, om behandlingen inte sätts in snabbt. Överlevande kan ibland drabbas av långvariga problem som krampanfall, intellektuell funktionsnedsättning, förlamning och hörselnedsättning.
När krampanfall inträffar hänger de oftast samman med sjukdomens symtombild – de avtar när infektionen väl är under kontroll. Antibiotika följt av kortikosteroider är den vanligaste behandlingsformen vid bakteriell hjärnhinneinflammation. Antibiotikan dödar och bryter ner bakterierna, medan kortisonpreparaten minskar inflammationen i hjärnan samt den inflammation som orsakas av fragment av döda bakterier som cirkulerar i kroppen.
Ungefär 25 procent av patienterna med hjärnhinneinflammation får krampanfall, men dessa tenderar att vara korta och begränsade till sjukdomens tidiga skede, enligt Dr. Lise Nigrovic, överläkare inom pediatrisk akutmedicin vid Children's Hospital Boston. Krampanfallen uppstår tidigt, till följd av hjärnsvullnad och tryck. När infektionen fortskrider kan en typ av anfall som kallas fokalt anfall uppstå. Denna typ drabbar en enskild lem eller kroppsdel. Senare krampanfall kan vara ett tecken på sämre prognos, exempelvis bestående funktionsnedsättning eller till och med död, säger Nigrovic.
Krampanfall kan också orsakas av ett kraftigt sjunkande natriumvärde i blodet när kroppens vätskor inte elimineras effektivt. Småbarn med hög feber är särskilt mottagliga för feberkramper i samband med hjärnhinneinflammation, rapporterar Nigrovic. Dessa krampanfall involverar hela kroppen och ger upphov till kraftiga konvulsioner. De varar dock oftast bara några sekunder, slutar av sig själva och orsakar inga ytterligare hälsoproblem.
Det finns åtgärder som läkare kan vidta för att minska risken för krampanfall vid bakteriell hjärnhinneinflammation. Korrekt vätskebehandling är en nyckelkomponent. Kortikosteroider kan ges för att minska hjärnsvullnad, och även om användningen hos barn fortfarande är omdiskuterad använder läkarna dem ändå. En lugn och rogivande miljö rekommenderas. Vid hög risk för krampanfall kan antiepileptiska läkemedel administreras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online