Blanda 450 gram hackad vattenmelon, 1,2 dl ananasjuice, 1,2 dl vit rom, 0,6 dl triple sec samt en tesked grenadin i en mixer och kör tills drycken är slät. Så tillverkar du en Watermelon Mai Tai. Men även om receptet ser enkelt ut vore det omöjligt att följa utan ett fungerande arbetsminne.
Arbetsminnet är din mentala arbetsyta. Det håller information kvar i huvudet och gör det möjligt för dig att bearbeta den mentalt. Ett svagt arbetsminne kan påverka den långsiktiga akademiska framgången och hindra dig från att nå din fulla potential.
"Arbetsminnet fungerar lite som ett mentalt anteckningsblock, och hur bra det är hos en person underlättar antingen vägen till lärande eller försvårar den allvarligt", säger psykologen Tracy Alloway vid School of Education, Durham University. Alloway och hennes team genomförde en screeningstudie av över 3 000 elever. Av dessa visade sig 10 procent ha nedsatt arbetsminne, vilket ledde till sämre resultat än vad som förväntas för åldern i engelska- och matematikprov. De hade också kort uppmärksamhetsspann samt problem med glömska och svårigheter att följa lärarens instruktioner. Alloway misstänker att störningar i arbetsminnet till stor del är genetiska.
Dysfunktion i arbetsminnet kan vara en av de främsta grundorsakerna till attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Enligt American Psychiatric Associations Diagnostic and Statistical Manual-IV diagnostiseras en person med ADHD när sex eller fler av följande symtom förelegat i mer än sex månader: glömska, frånvaro, slarv, kort uppmärksamhetsspann, svårigheter att lyssna, svårigheter att följa instruktioner, problem med att organisera aktiviteter samt ogillande av mentala uppgifter. "Det kan vara så att arbetsminnesproblem ligger bakom de observerbara beteendesymtomen vid ADHD: distraktibilitet och även svaga akademiska resultat", säger Rosemary Tannock, psykolog och professor i psykiatri vid Hospital for Sick Children i Toronto. Hon menar att träning av arbetsminneskapaciteten hos personer med ADHD kan hjälpa till att undvika långsiktiga inlärningssvårigheter och svaga skolresultat.
På 1950-talet upptäckte George Miller, professor i psykologi vid Princeton University, att människor bara kan hålla mellan fem och nio objekt i arbetsminnet åt gången. Forskningen publicerades i Psychological Review under titeln "The Magical Number Seven, Plus or Minus Two" och var en av de främsta inspirationskällorna bakom den så kallade globala arbetsytemodellen för sinnet. Enligt modellen innehåller sinnet ett verkställande "skrivbord" med användbar information. Ett objekt i arbetsminnet kan vara en siffra, en bokstav eller en ton, eller ett mer komplext mönster som ett ord eller telefonnummer. Även om vi bara kan hålla ett begränsat antal objekt i huvudet åt gången kan vi hantera betydligt mer komplexa objekt genom en process som kallas "chunking". Bokstavskombinationen "FBICIA" räknas exempelvis som två objekt för någon som känner till USA:s underrättelsetjänster, medan "LOLXOSYS" kan räknas som tre objekt för någon som behärskar internetslang.
Den senaste forskningen om arbetsminnet visar att Miller satte siffran för högt. Mer realistiskt kan människor hålla mellan ett och fyra objekt i arbetsminnet. Men kapaciteten kan ökas med träning, rapporterar psykologiprofessorn Paul Verhaeghen vid Syracuse University. Verhaeghen och hans kollegor fann att deltagarnas arbetsminneskapacitet, efter fem dagars minnesträningsuppgifter, hade utökats från ett till fyra objekt. Resultaten tyder på att det inte finns någon fast gräns för arbetsminnet. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute, genomförde en studie av 53 barn med ADHD. Hälften av deltagarna fick arbetsminnesuppgifter som gradvis ökade i svårighetsgrad, medan den andra halvan fick uppgifter som inte blev svårare över tid. Vid studiens slut presterade den första gruppen betydligt bättre på arbetsminnestest.
Ett effektivt spamfilter hindrar meningslöst skräp från att hamna i inkorgen. Utan ett sådant kan det ta timmar att få fram den information du faktiskt behöver. Ett svagt arbetsminne liknar en stökig inkorg snarare än en nästan tom, rapporterar Klingberg i Nature Neuroscience. Personer med låg kapacitet och svagt arbetsminne kan faktiskt hålla mer total information i arbetsminnet än personer med hög kapacitet – men största delen av informationen är irrelevant skräp som stökar till deras tankar. Klingberg och hans postdoktorala forskarkollega Fiona McNab jämförde deltagare med låg kapacitet med deltagare med hög kapacitet. Deltagarna ombads komma ihåg objekt på en datorskärm med olika färgade kvadrater. Forskarna fann att hjärnområdena som ansvarar för resonemang, planering och uppdatering blev mer aktiva under kategoriserings- och minnesuppgifter hos deltagare med gott arbetsminne, men förblev på samma nivå hos deltagare med låg kapacitet. Forskningen indikerar att träningsprogram som förbättrar arbetsminnet inte nödvändigtvis utökar dess kapacitet. Istället minskar de skräpet genom att uppdatera hjärnans spamfilter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online