Apati definieras enligt forskare i tidskriften The Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry (JNNP) som minskat intresse och deltagande i dagliga aktiviteter, brist på initiativförmåga, tidigt avhopp från aktiviteter, likgiltighet och avsaknad av emotionella reaktioner.
Apati kan vara ett symtom på sjukdomar som påverkar de basala ganglierna – kluster av nervceller i hjärnan som ansvarar för rörelser. Sjukdomar i de basala ganglierna omfattar cerebral pares, Huntingtons sjukdom och Parkinsons sjukdom.
LARS utvecklades runt år 2006 av författarna bakom den JNNP-studie som citeras här. Forskarna, verksamma vid universitet i Lille i Frankrike, ville ta fram en förbättrad skala för att mäta apati hos patienter med sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Tidigare apatiskalor hade, trots god reliabilitet och validitet, brister när det gällde standardisering och förlitade sig ofta alltför mycket på vårdgivarens bedömning – vilket kunde bli problematiskt om vårdgivaren inte var tillgänglig eller gav opålitliga svar.
Med utgångspunkt i begrepp från dessa tidigare skalor täcker LARS nio parametrar med totalt 33 frågor.
När det gäller vardaglig produktivitet frågas patienten om vad hen gör under dagen, och när det gäller intressen frågas patienten vad hen gör för att sysselsätta sig.
Båda frågorna bedöms utifrån hur lång tid patienten tar på sig att svara samt antalet nämnda aktiviteter och intressen.
Resten av parametrarna bedöms dikotomt, det vill säga med ja eller nej.
Vad gäller initiativförmåga frågas patienten om hen gör saker själv, om hen gör sig redo för besök, om hen bokar besök själv och om hen spontant deltar i dagliga aktiviteter.
Vad gäller nyfikenhet, alltså sökandet efter nya intressen, frågas patienten om hen tycker om att upptäcka eller prova nya saker, om hen gillar att besöka nya platser och om hen, när hen reser med bil eller tåg, uppskattar att titta på landskapet.
Vad gäller motivation, det vill säga frivillig handling, frågas patienten om det är lätt eller svårt att slutföra en uppgift, om hen kan hitta lösningar om första försöket misslyckas, om hen fullbordar aktiviteter eller ger upp samt om hen gör en ansträngning för att leta efter borttappade föremål.
Avsaknad av emotionellt svar, även kallat platt affekt, är vanligt hos patienter med Parkinsons sjukdom. I LARS frågas patienten om hen lätt blir rörd av filmer, om hen skrattar lätt åt skämt, om hen känner glädje vid goda nyheter och om hen känner sorg vid dåliga nyheter.
Vad gäller omtanke frågas patienten om hen oroar sig när hen har ett problem, om hen tänker på att hitta en lösning på ett problem, om hen bryr sig om närståendes problem och om hen regelbundet frågar hur det går för sina närstående.
Vad gäller sociallivet frågas patienten om hen har vänner, om hen trivs med att tillbringa tid med vänner, om hen inleder samtal och om hen ger uttryck för sin egen åsikt.
Vad gäller självmedvetenhet frågas patienten om hen värderar situationer, om hen någonsin tror att hen har fattat ett felaktigt beslut, om hen känner skuld efter att ha varit otrevlig mot någon och om hen kan erkänna att hen har fel, åtminstone inför sig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online