Epilepsi är en allvarlig neurologisk sjukdom som har sitt ursprung i hjärnan men som påverkar hela kroppen. Även om epilepsi kan ha många olika orsaker följer den alltid samma process och utvecklas genom samma kedja av händelser. Det finns även en tydlig och etablerad behandlingsplan för personer med epilepsi.
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakas av att nervceller i hjärnan avger felaktiga signaler och utlöser elektrisk aktivitet när ingen behövs. Dessa störda signaler leder till att kroppen drabbas av krampanfall. Epilepsi kan vara idiopatisk – det vill säga utan känd orsak – eller symtomatisk, vilket innebär att den orsakas av en känd händelse, exempelvis stroke eller huvudskada, som har skadat hjärnan.
Varje anfall sker i tydligt definierade faser. Ett anfall startar i hjärnans motorbark, som styr kroppens rörelser, samt i tinningloben, som ansvarar för minnet. Anfallet inleds med en så kallad aura, eller förfas, där personen ofta upplever förändringar i smak, lukt, synintryck, hörsel och känsloläge. Själva anfallet kallas därefter för iktafasen.
Det postiktala tillståndet är anfallets tredje fas, och dess längd och svårighetsgrad beror till stor del på hur allvarligt själva anfallet var. Fasens längd kan variera från några minuter upp till flera timmar, eller i vissa fall till och med dagar. Under denna fas upplever personen dåsighet och förvirring medan kroppen försöker återhämta sig från anfallet. Hjärnan arbetar för att återställa balansen efter den neurologiska störningen. Även om den postiktala fasen ser ut som en ren återhämtningsperiod är den i själva verket anfallets sista skede.
Komplikationer kan bli tydliga just under den postiktala fasen. Om personen inte återhämtar sig ordentligt kan det leda till kognitiva och beteendemässiga förändringar. Vanliga symtom inkluderar minnesförlust, bristande omdöme, ilska, paranoia och i vissa fall aggressivt eller våldsamt beteende. Det är även under den postiktala fasen som fysiska konsekvenser av anfallet visar sig, exempelvis aspiration (att saliv eller kräks hamnar i luftvägarna), frakturer på skalle eller ryggkotor, skador på tunga, läppar eller kinder samt långvarig medvetslöshet.
Alla personer med epilepsi får i princip samma grundläggande behandling: antiepileptiska läkemedel som kontrollerar muskelaktivitet och syftar till att förebygga nya anfall, samt vägledning i hur man bäst hanterar anfall när de inträffar. Hanteringen gäller framför allt iktafasen, då det är viktigt att skydda personen från skador. Under den postiktala fasen rekommenderas patienten att lägga sig ner och vila tills hen återhämtat sig helt, och att endast söka medicinsk hjälp om tillståndet inte förbättras eller om allvarliga symtom uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online