Magnetresonanstomografi (MR) är ett kraftfullt diagnostiskt verktyg som gör det möjligt för neurologer att granska hjärnans mjuka vävnader i detalj. Maskinen riktar in vattenmolekylerna i kroppen och genererar svaga signaler som fångas upp av skannerns mottagare. Med hjälp av dessa signaler skapas tvärsnittsbilder av hjärnan med hög upplösning. De flesta hjärnsjukdomar diagnostiseras idag med stöd av en MR-undersökning.
Multipel skleros är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden och bryter ner de skyddande myelinskidor som omger nerverna. Resultatet kan bli försvagande, eftersom hjärnans förmåga att kommunicera med resten av kroppen gradvis försämras. I slutändan kan många som lider av multipel skleros förlora förmågan att tala, gå eller ta hand om sig själva.
MR används för att diagnosticera multipel skleros. De lesioner som uppstår när kroppen bryter ner de skyddande skidorna kan synas på MR-bilden, särskilt när ett kontrastmedel injiceras intravenöst i blodet för att markera aktiva inflammationer.
Demens omfattar ett brett spektrum av sjukdomar och tillstånd där en person förlorar specifika intellektuella och sociala förmågor. Ofta stör demensen vardagsaktiviteterna och kan göra att en äldre person glömmer familjemedlemmar eller nära vänner, lätt går vilse eller glömmer säkerhetsrutiner som att stänga av spisen efter matlagning.
Vissa former av demens, exempelvis sådana som orsakas av stroke, kan behandlas, medan andra, som Alzheimers sjukdom, leder till en progressiv försämring. En MR-undersökning kan visa hjärnans massa och hjälpa läkare att identifiera områden i hjärnan som håller på att försämras och förlorar funktion. I vissa fall ses även vätska i hjärnan, vilken vid dränering kan bidra till att lindra symtomen vid Alzheimers sjukdom.
Hjärntumörer är en samling onormala celler som har växt ihop till en klump i hjärnan. Dessa klumpar kan vara cancerogena eller godartade (icke-cancerogena). Även godartade tumörer kan orsaka skador och funktionsstörningar. Tumörer kan trycka mot andra centra i hjärnan, vilket gör att det pressade området svullnar, krymper eller på annat sätt förlorar funktion. Beroende på vilket område som drabbats kan personen uppleva talproblem, balansrubbningar eller till och med epileptiska anfall.
En MR-undersökning kan inte bara fastställa var en tumör sitter, utan också dess exakta storlek. Tyvärr går det dock inte att avgöra om en tumör är cancerogen enbart utifrån en MR-bild.
Hypofysen är en liten körtel, ungefär stor som en ärt, som ligger vid hjärnans bas. Dess uppgift är att styra hormonproduktionen genom att skicka signaler till sköldkörteln, binjurarna och könskörtlarna. En överaktiv eller underaktiv hypofys kan leda till betydande hälsoproblem.
Cushings syndrom är ett tillstånd där hypofysen är överaktiv, vilket gör att kroppen producerar för mycket kortikosteroid. Addisons sjukdom är det motsatta: hypofysen producerar inte tillräckligt med kortikosteroider. Medan urin- och salivtester används för att diagnostisera dessa tillstånd hjälper en MR-undersökning till att bekräfta eventuella avvikelser i hypofysen och binjurarna, exempelvis lesioner, tumörer eller andra skador i dessa områden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online