1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så undersöker du skador på de 12 kranialnerverna

De tolv kranialnerverna utgör de viktigaste ledningsbanorna mellan hjärnan och delar av bålen, huvudet och halsen. Skador på dessa nerver kan påverka viktiga funktioner som hörsel, syn, smak samt ansiktets muskler. Vissa områden styrs dessutom av mer än en kranialnerv, vilket gör att en noggrann undersökning är särskilt viktig.

En läkare bedömer möjliga kranialnerskador utifrån patientens symtom i kombination med en fysisk undersökning. Vid behov kompletteras utredningen med mer omfattande undersökningar, exempelvis datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR) av hjärnan, för att fastställa skadans omfattning och plats.

Det här behöver du

  • Eau de cologne
  • Vitlök
  • En stor sked
  • En ficklampa

Så går du tillväga

Kontrollera kranialnerv ett till sex

  1. Utvärdera luktsinnet. Luktnerven (kranialnerv I) ger dig förmågan att känna lukt. Ett snabbt test är att lukta på något med en tydlig doft, som eau de cologne eller vitlök, med varje näsborge för sig.
  2. Testa synnerven. Täck för ett öga med den stora skeden. Titta rakt fram och bedöm om du kan se rörelser i sidokanten av synfältet. Byt därefter till det andra ögat och upprepa testet. En läkare använder ett starkt ljus för att bedöma din förmåga att uppfatta ljus, eller låter någon rikta ljuset mot ögat från en sned vinkel medan du tittar rakt fram.
  3. Undersök ögonmotoriska nerven. Ögonmotoriska nerven (kranialnerv III) kontrolleras genom att observera ögonrörelser och pupillernas reaktion på ljusförändringar. Detta test bör utföras av en ögonspecialist. Skada på nerven påverkar även förmågan att lyfta ögonlocken, och utredning av så kallad tredje nervförlamning kräver specialistkompetens inom oftalmologi.
  4. Kontrollera troklearnerven. Skador på troklearnerven (kranialnerv IV) upptäcks genom att utvärdera förmågan att följa rörelser med ögonen. En ögonspecialist flyttar ett objekt upp och ner som du ska följa med blicken utan att röra på huvudet.
  5. Bedöm trigeminusnerven. Eventuellt engagemang i trigeminusnerven (kranialnerv V) avgörs genom att utvärdera känseln i ansiktet. Om något ansiktsområde är överkänsligt för beröring, eller om du har smärta i käken eller ansiktet vid tuggning, kan det tyda på en nervskada.
  6. Testa abducensnerven. Rätt funktion hos abducensnerven (kranialnerv VI) kontrolleras genom att testa förmågan att titta åt vardera sidan. Läkaren bedömer om det finns tveksamhet eller svårighet vid utåtriktade ögonrörelser.

Kontrollera kranialnerv sju till tolv

  1. Undersök ansiktsnerven. Skador på ansiktsnerven (kranialnerv VII) upptäcks genom att utvärdera förmågan att röra munnen och musklerna runt ögonen fritt. Du ska kunna le samt öppna och stänga ögonen utan besvär. En neurolog är den specialist som avgör om motorisk skada föreligger.
  2. Boka tid hos hörselspecialist. Hörsel- och jämviktsnerven (kranialnerv VIII) undersöks av en specialist inom audiologi. Ett hörseltest är smärtfritt och utförs med hörlurar, där specifika toner spelas upp för att avgöra om din hörförmåga eller balans är påverkad.
  3. Utvärdera glossopharyngeus- och vagusnerven. Dessa två nerver (kranialnerv IX och X) styr sväljning och tal. Läkaren kontrollerar din svalgreflex genom att försiktigt vidröra svalgets baksida med en tungspatel.
  4. Testa accessoriusnerven. Vrid huvudet från sida till sida och ryck på axlarna för att utvärdera accessoriusnerven (kranialnerv XI). Svårigheter att utföra rörelserna mot motstånd kan tyda på nervskada.
  5. Stick ut tungan. Läkaren bedömer tungans rörelser, vilka styrs av hypoglossusnerven (kranialnerv XII). Tungan ska sticka ut rakt och jämnt mellan mungiporna.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du drabbas av plötsliga besvär som synrubbningar, hörsel- eller balansproblem, domningar i ansiktet, svaghet i ansiktets muskler, talsvårigheter eller sväljsvårigheter. En tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling. Kom ihåg att självtester endast är ett första led i utredningen – en säker diagnos måste alltid ställas av legitimerad sjukvårdspersonal.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online