En magnetresonansundersökning (MR/MRI) av hjärnan kan upptäcka det som många andra undersökningar inte förmår. Metoden ger detaljerade bilder av hjärnan och nervvävnaden, men också av blodflödet, blodkärlen samt vätskan runt hjärnan och ryggmärgen.
Om MR-bilderna visar en onormal hjärnutveckling kan det tyda på en hjärnsjukdom. Undersökningen hjälper läkare att upptäcka hormonella störningar som akromegali, galaktorré och Cushings syndrom.
En MR-undersökning visar även om det finns en subaraknoidalblödning eller en intrakraniell blödning – det vill säga en blödning i hjärnan.
Hjärninfektioner och tumörer kan synas på MR-bilder – tillstånd som ofta inte avslöjas av andra undersökningar, såsom datortomografi (CT) av skallen, PET-kamera eller vanlig röntgen av kraniet.
MR används rutinmässigt för att diagnostisera multipel skleros (MS), en autoimmun sjukdom som drabbar både hjärnan och ryggmärgen.
Undersökningen kan också fastställa orsaken till återkommande huvudvärk och olika sensoriska problem, exempelvis nedsatt syn eller hörsel, svårigheter att tala samt muskelbesvär som domningar eller stickningar.
MR kan dessutom påvisa stroke samt förändringar i hjärnans beteende- och tankecentra. En person med depression kan därför genomgå en MR-undersökning för att ta reda på om tillståndet har någon underliggande fysiologisk orsak.
Sammanfattningsvis är MR ett ovärderligt verktyg inom neurologin. Eftersom metoden använder magneter och radiovågor i stället för joniserande strålning är den smärtfri och säker, och ger ofta svar där andra bilddiagnostiska metoder faller kort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online