Cerebrala venösa missbildningar, även kallade venösa angiomen, är avvikelser i den normala strukturen hos hjärnans blodkärl. De räknas till en större grupp av missbildningar som benämns cerebrovaskulära missbildningar eller arteriovenösa missbildningar (AVM). Även om cerebrala venösa missbildningar i regel är godartade, är en korrekt diagnos avgörande för att kunna utesluta farligare typer av AVM.
Enligt American Heart Association uppstår AVM när kopplingarna mellan artärer och vener i hjärnan förändras. Normalt leder artärerna i hjärnan blod till små kärl som kallas kapillärer. Kapillärerna sprider syrerikt blod i hjärnvävnaden så att den kan fungera som den ska. Därefter samlas det syrefattiga blodet upp av venerna i hjärnan och transporteras tillbaka mot lungorna och hjärtat.
Hos personer med cerebrala venösa missbildningar finns extra onormala vener som antingen är utvidgade eller ligger på platser där de saknar funktion.
För att upptäcka en cerebral venös missbildning eller annan form av AVM kan läkare beställa antingen en datortomografi (DT) eller en magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan. Utöver att påvisa förekomsten av en AVM kan dessa undersökningar fastställa missbildningens storlek samt avgöra om den har brustit.
Läkare kan också välja att utföra en undersökning som kallas cerebral angiografi. Vid detta ingrepp förs en tunn slang, en så kallad kateter, in genom en artär i benet och leds sedan uppåt genom kroppen till blodkärlen i halsen. Via katetern injiceras ett kontrastmedel som gör att hjärnans blodförsörjning framträder tydligt på bilderna, vilket underlättar analysen.
Cerebrala venösa missbildningar kan uppstå var som helst i hjärnan, liksom på dess yttre yta. Vanligtvis ingår de onormala venerna inte i en normal koppling mellan artär och kapillär. Enligt Harvard Medical Schools Neurovascular Center är venösa missbildningar både vanliga och i allmänhet helt ofarliga. Om de upptäcks krävs oftast ingen ytterligare behandling.
När läkarna söker efter venösa missbildningar kontrollerar de samtidigt om det finns andra former av AVM. Den vanligaste och farligaste varianten kallas äkta arteriovenös missbildning. Till skillnad från cerebrala venösa missbildningar innebär äkta AVM att artärer kringgår de normala kapillärkopplingarna och mynnar direkt ut i venerna.
Dessa vener är inte byggda för att klara trycket från en sådan direkt koppling, vilket med tiden kan försvaga kärlväggarna och få dem att brista. Om en äkta AVM brister kan följderna bli allvarliga: blödning i hjärnan, epileptiska anfall, stroke och i värsta fall döden.
Cerebrala venösa missbildningar och andra former av AVM ärvs normalt inte mellan generationer, utan är redan närvarande vid födseln. Det gör att deras förekomst inte går att förebygga. Uppptäcks däremot en farlig form av AVM i tid kan läkare ofta åtgärda den innan några allvarliga konsekvenser hinner uppstå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online