En hjärnaneurysm – även kallad intrakraniellt aneurysm, cerebralt aneurysm eller bäraneurysm – uppstår när ett blodkärl i hjärnan svullnar så att en ballongliknande utbuktning bildas på kärlväggen. I takt med att utbuktningen växer försvagas kärlväggen, vilket successivt ökar risken för att blodkälet brister. En brusten aneurysm kan orsaka en subaraknoidalblödning, ett allvarligt tillstånd som kan leda till stroke, bestående neurologiska skador eller till och med plötslig död.
Den vanligaste formen är det så kallade bäraneurysmet, även kallat sakulärt aneurysm. Som namnet antyder liknar utbuktningen ett litet bär som hänger på en gren. När blodkälet vidgas i mer än en riktning talar man om ett fusiformt aneurysm. I sällsynta fall kan en infektion spridas via blodet från någon annan del av kroppen till hjärnan; ett aneurysm som orsakas av en sådan infektion kallas mykotiskt aneurysm.
De flesta hjärnaneurysm brister aldrig, men de kan ändå ge upphov till symtom vars svårighetsgrad bland annat beror på aneurysmets storlek. Vanliga tecken på ett obrustet aneurysm är:
Ibland läcker aneurysmet en mindre mängd blod innan det brister helt, vilket ofta ger upphov till en plötslig och mycket kraftig huvudvärk – ett viktigt varningstecken som kräver akut vård. Brustna aneurysm graderas i sex svårighetsgrader beroende på blödningens omfattning; vid den allvarligaste graden inträffar döden omedelbart. Typiska symtom på ett brustet aneurysm är kraftig huvudvärk, dubbelseende, illamående, stel nacke, krampanfall, förvirring och medvetslöshet.
Ett hjärnaneurysm uppstår när kärlväggarna i hjärnan försvagas och blir tunnare. Flera faktorer ökar risken att drabbas. Den största enskilda riskfaktorn är rökning. Övriga riskfaktorer inkluderar:
Kvinnor drabbas oftare än män och utgör majoriteten av dem som får diagnosen hjärnaneurysm.
Personer som upplever synbesvär eller extremt kraftiga huvudvärk som kommer plötsligt bör undersökas för att utesluta hjärnaneurysm. De vanligaste undersökningsmetoderna är datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MR), cerebral angiografi samt ryggvätskeprov (lumbalpunktion) för att påvisa blod i spinalvätskan. Den som har hjärnaneurysm i familjen eller lider av ärftliga sjukdomar som ökar risken bör genomgå regelbundna kontroller och screeningundersökningar.
Hjärnaneurysm behandlas i första hand med två olika kirurgiska metoder: kirurgisk klippning och endovaskulär coilbehandling. Vid kirurgisk klippning placeras en liten metallklämma vid aneurysmets bas för att stoppa blodflödet in i utbuktningen. Vid endovaskulär coilbehandling förs en tunn kateter via blodkärlen fram till aneurysmet, där platinspiraler (coils) packas in. Spiralen gör att blodet inne i aneurysmet koagulerar, vilket blockerar blodflödet och isolerar aneurysmet från det övriga kärlsystemet. Läkemedel kan dessutom användas för att lindra symtom och förebygga komplikationer, exempelvis högt blodtryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online