1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Test vid kryptokockmeningit – så ställs diagnosen

Kryptokockmeningit är en svampinfektion som drabbar hjärnhinnorna kring hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen orsakas av svampen Cryptococcus neoformans, som ofta förekommer i jord och fågelavföring. Smittan överförs genom inandning och sprids inte mellan människor.

Flera olika undersökningar används för att diagnostisera kryptokockmeningit: odling av cerebrospinalvätska (CSF), färgning av CSF, antigentest för Cryptococcus samt bildundersökningar.

CSF-odling

Provet som tas vid lumbalpunktion – då ryggmärgsvätska aspireras med en nål och aseptisk teknik från nedre delen av ryggen – skickas till laboratorium för odling. Provet placeras i en skål med näringsmedium och observeras för att se om bakterier, svamp eller virus växer fram. Vid onormal tillväxt granskas odlingen under mikroskop för att avgöra om det rör sig om Cryptococcus neoformans.

CSF-färgning

Vid en CSF-färgning används ryggmärgsvätskan från lumbalpunktionen för att fastställa vilken typ av infektion som orsakar besvären. Provet smetas ut på ett objektglas som därefter färgas. En laboratorietekniker granskar glaset i mikroskop för att avgöra om bakterierna är grampositiva (violett) eller gramnegativa (rosa). Gramfärgning kan därmed visa om patienten har kryptokockmeningit.

Antigentest för kryptokocker

Ett antigentest för kryptokockmeningit kan utföras med antingen CSF eller blodserum. Testet påvisar specifika proteiner som produceras av Cryptococcus neoformans. Enligt Mayo Clinic ger testet positivt utslag i fler CSF-prover än serumprover.

Bildundersökningar

Vårdpersonal kan rekommendera datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) av huvudet om laboratorietsvaren visar på kryptokockmeningit. Dessa undersökningar kan upptäcka lesioner på hjärnan och visa hur långt sjukdomen har fortskridit.

Riskfaktorer

Personer med aids (förvärvat immunbristsyndrom), diabetes och lymfom är extra sårbara för att drabbas av kryptokockmeningit. Dessa tillstånd påverkar immunförsvaret, vilket ökar risken för infektionssjukdomar. Enligt MedlinePlus drabbar kryptokockmeningit cirka 5 av 1 miljon personer.

Behandling

Första linjens behandling vid kryptokockmeningit är amfotericin B, ett läkemedel som ges intravenöst. Amfotericin B kan kombineras med 5-flucytosin. Ett annat läkemedel som ordineras mot denna svampinfektion är flukonazol, men det är endast effektivt i höga doser.

Amfotericin B kan orsaka besvärande och/eller allvarliga biverkningar, bland annat frossa, feber och njurskador. Om kryptokockmeningit återkommer kan resistens utvecklas vid långvarig behandling, vilket kräver noggrann uppföljning av vårdteamet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online