Feberkramper hos barn: Så planerar du efter utskrivningen

Att se sitt barn drabbas av en feberkramp kan vara mycket skrämmande, och ett barn som nyligen haft ett anfall blir nästan alltid inlagt på sjukhus och noggrant undersökt. Vid utskrivningen är det viktigt att veta vilka åtgärder du kan vidta för att vara förberedd om barnet skulle få ytterligare en feberkramp.

Vad är feberkramper?

Feberkramper, eller feberanfall, är krampanfall som uppstår hos spädbarn och barn med förhöjd temperatur. De flesta feberkramper är inte farliga, även om de är mycket skrämmande för föräldrar att bevittna. En feberkramp kan utlösas av en förkylning, en öroninflammation eller av en allvarligare infektion, såsom hjärnhinneinflammation eller lunginflammation. I andra fall räcker själva den höga febern för att utlösa ett anfall.

Enligt Patient UK upplever 3 av 100 barn en feberkramp innan de fyller sex år. De flesta anfall inträffar mellan 18 månaders och tre års ålder, och de är sällsynta hos barn under sex månader eller över sex år.

Typer av feberkramper

Det finns tre typer av feberkramper. Den vanligaste är den enkla feberkrampen. Under detta slags anfall kan barnet verka omtöcknat och sedan förlora medvetandet. Barnet är vanligtvis het och rodnad i ansiktet, ögonen kan rulla bakåt och kroppen kan stelna och rycka i allt från några sekunder till några minuter. Efter anfallet kan barnet vara sömnigt, men inom en timme brukar hen må betydligt bättre när temperaturen sjunker.

En komplicerad feberkramp liknar den enkla varianten, men varar längre, kan återkomma inom 24 timmar och barnet återhämtar sig kanske inte helt inom en timme. Dessutom orsakar denna typ fokala, det vill säga partiella, ryckningar i kroppen – till exempel en darrning som endast drabbar ett ben eller en arm.

Febril status epilepticus är den mest ovanliga typen och förekommer hos färre än 1 av 20 barn. Denna typ av anfall varar längre än 30 minuter.

Risken för återfall

I de flesta fall inträffar en feberkramp bara en gång. Men 3 av 10 barn kan uppleva ett andra anfall vid en framtida sjukdom med feber. Färre än 1 av 10 barn får dock tre eller fler feberkramper.

Planering efter utskrivning

Även om de flesta feberkramper inte återkommer är det klokt att ta fram en plan inför hemkomsten, ifall ditt barn skulle drabbas av ett nytt anfall. Det är viktigt att förstå de olika typerna av feberkramper och vad du kan förvänta dig att ditt barn går igenom både under och efter ett anfall.

Barn med feber på grund av sjukdom bör hållas svala och behagliga. Även om det inte finns någon vetenskaplig evidens för att sänka ett barns kroppstemperatur skulle förhindra feberkramper, bör du ändå göra vad du kan för att barnet ska må bra. Ett sjukt barn bör klädes lätt och få ibuprofen eller annat lämpligt febernedsättande läkemedel för barn. Se dessutom till att barnet får gott om vätska – vatten är bästa valet, men elektrolytersättande drycker fungerar också utmärkt.

Så här agerar du vid ett nytt anfall:

• Lägg barnet på vänster sida med huvudet i linje med kroppen. Detta minskar risken för att barnet kvävs om hen skulle kräkas.
• Stoppa aldrig något i barnets mun och försök aldrig skaka barnet.
• Notera tiden då anfallet började och när det upphörde.
• Så snart anfallet är över, sänk barnets kroppstemperatur genom att ta av kläder eller slå på en fläkt.
• När barnet verkar återhämtat, vaket och sammanhängande, ge hen något att dricka samt febernedsättande medicin.

Kontakta akuten omgående om anfallet inte slutar inom några minuter, om barnet inte blir bättre snabbt efteråt, om ett nytt anfall börjar kort efter det första, eller om barnet har svårt att andas eller inte återfår medvetandet inom en timme. Annars hjälper du barnet att vila bekvämt och låter hen undersökas av en läkare så snart som möjligt.