Magnetisk resonanstomografi, vanligen förkortat MRI eller MR, är en icke-invasiv undersökningsmetod som används för att upptäcka avvikelser i kroppen. Med hjälp av magnetfält och radiovågor skapas detaljerade bilder av kroppens inre strukturer. När tekniken används för att undersöka hjärnan kan skador lokaliseras och behandlas på rätt sätt.
MR-undersökningar bygger på kraftfulla magneter i själva kameran samt radiovågor för att skapa en bild av hjärnan. Det magnetiska fältet, som är cirka 10 000 gånger starkare än jordens magnetfält, tvingar kroppens väteatomer att ställa upp i rader. När radiovågor sedan sänds mot kroppen studsar de mot de uppställda väteatomerna och reflekteras tillbaka. Datorn som är kopplad till MR-kameran registrerar signalen, vilket ger upphov till bilden. Varje typ av vävnad i kroppen sänder tillbaka en unik signal, vilket gör att den datorgenererade bilden kan skilja mellan olika vävnadstyper.
En enskild MR-bild kallas för ett snitt. Vid en undersökning tas alltid flera bilder av hjärnan – antalet kan variera från några få till hundratals. Fördelen med flera bilder är att de tas från olika vinklar, vilket kan visa hela omfattningen av en skada. En tumör kan exempelvis vara osynlig på en bild tagen framifrån, men tydligt synlig när bilden tas från sidan av huvudet.
En MR-undersökning av hjärnan kan påvisa många olika slags avvikelser och därmed ligga till grund för en korrekt diagnos. Undersökningen kan visa var en hjärnskada finns, till exempel en skada orsakad av stroke eller ett trauma. Bilderna kan också avslöja missbildningar, både medfödda och kärlrelaterade, såsom ett aneurysm – en utbuktning på ett blodkärl.
Sjukdomar och störningar kan också identifieras med MR. Diagnostik av hjärntumörer förlitar sig i hög grad på MR för att fastställa tumörens exakta läge. Störningar i ögonen och innerörat samt sjukdomar i hypofysen kan också upptäckas genom en MR-undersökning av hjärnan. Även orsaken bakom kroniska huvudvärkar kan utredas, eftersom undersökningen kan hjälpa till att identifiera eventuella förändringar i hjärnan.
Inga metallföremål får finnas på patienten under undersökningen. Det innebär att personer med klipp efter hjärnaneurysm, implantat i innerörat, vissa äldre typer av kärlstentar, vissa konstgjorda hjärtklaffar samt nyligen inopererade konstgjorda leder kanske inte kan genomgå en MR-undersökning.
Även om MR ger mycket goda bilder av hjärnan kan det ibland vara svårt att skilja mellan cancerös vävnad och ödemvätska från en hjärnsvullnad, vilket i värsta fall kan leda till en felaktig diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online