
Kroniska parenkymförändringar avser bestående strukturella förändringar i hjärnvävnad — neuroner, glia, myelin och vaskulatur — från olika etiologier. De visas på MRI som T2/FLAIR hyperintensitet, atrofi, mikroblödningar eller glios.
Generaliserad eller regional volymförlust. Normal åldring förlorar 0,2–0,5 % per år efter 60 år. Sjukdomsmönster inkluderar hippokampal/entorhinal atrofi vid Alzheimers, frontalt/temporalt vid frontotemporal demens, caudatus vid Huntingtons, och kortikal plus djup grå substans vid multipel skleros.
Reaktiv astrocytos och mikroglial aktivering efter stroke, trauma, infektion eller inflammation. Det gliosa ärret täcker skadan men hämmar axonell regenerering via chondroitinsulfatproteoglykaner (CSPG).
Små (3–15 mm) djupa infarkter från lentikulostriata eller paramediana perforatorocklusion. Kumulativ börda leder till vaskulär kognitiv försämring och gängstörning (vaskulärt parkinsonism).
Syns på gradient-echo eller SWI MRI. Cerebral amyloid angiopati (lobär), hypertoni (djup), trauma. Markör för vaskulär skörhet; predikterar intrakraniell blödning och kognitiv nedgång.
Cystisk kavitation från likvfaktiv nekros efter ischemisk stroke, trauma eller infektion. Ofta åtföljd av ex vacuo ventrikulomegali.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online