Tarm-hjärna-axeln: Varför är hormonerna i mag-tarmkanalen kemiskt identiska med signalsubstanserna i hjärnan?

Ja, många hormoner som bildas i mag-tarmkanalen är faktiskt kemiskt identiska med signalsubstanser (neurotransmittorer) i hjärnan. Detta fascinerande fenomen beskrivs ofta som tarm-hjärna-axeln och visar på en nära koppling och ständig kommunikation mellan matsmältningssystemet och nervsystemet.

Kommunikationen sker bland annat via vagusnerven, blodbanan och immunförsvaret – och via de gemensamma signalämnen som båda systemen använder. Här är några exempel på hormoner som produceras i tarmen och även återfinns i hjärnan:

Serotonin

Serotonin förknippas oftast med känslor av välbefinnande och lycka. Cirka 95 procent av kroppens serotonin produceras dock i tarmen, där det reglerar tarmrörelser, dämpar aptiten och påverkar tarmpassagen. I hjärnan spelar serotonin en central roll för humörreglering, sömn och minne.

Dopamin

Dopamin styr belöningskänslor, motivation och rörelse. Även om ämnet främst är känt för sin roll i hjärnan produceras det även i tarmen, där det påverkar matsmältningen och tarmens rörlighet.

Noradrenalin

Noradrenalin är ett av kroppens viktigaste stresshormoner och produceras både i hjärnan och i tarmen. I mag-tarmkanalen bidrar det till att reglera blodflödet samt sammandragningarna i tarmväggens muskulatur.

GABA (gamma-aminosmörsyra)

GABA är den viktigaste hämmande signalsubstansen i hjärnan och spelar en avgörande roll för att lugna och balansera nervsystemet. Ämnet finns också i tarmen, där det påverkar tarmens rörlighet och sekretion av matsmältningsvätskor.

Varför är detta viktigt?

Att samma signalämnen används i både tarm och hjärna understryker den tvåvägskommunikation som pågår mellan mag-tarmkanalen och centrala nervsystemet. En obalans eller störning i det ena systemet kan snabbt påverka det andra – något som förklarar varför stress kan ge magproblem och varför en störd tarmmiljö kan påverka humör och kognitiv förmåga.

Sambandet mellan tarmhälsa och mentalt välbefinnande har blivit ett allt mer uppmärksammat forskningsområde, inte minst genom studier av tarmfloran (mikrobiomet) och dess betydelse för både fysisk och psykisk hälsa.