
Röntgen upptäcktes i december 1895 av den tyske professorn Wilhelm Röntgen. Den allra första röntgenbilden visade hans frus hand, med ringen tydligt synlig på fingret. Upptäckten revolutionerade medicinen eftersom den för första gången gjorde det möjligt att se inuti kroppen utan operation. Plötsligt blev det mycket enklare att diagnosticera benbrott och inre skador.
Principen bakom röntgen är att olika vävnader i kroppen absorberar strålningen i olika grad. Tät material, som ben, stoppar mer av strålarna än mjuka vävnader som muskler och hud. När strålningen har passerat genom kroppen uppstår därför en avbildning av skelettet på plåten eller sensorn på andra sidan.
Eftersom benen absorberar mest strålning framträder de som ljusa områden på bilden. Ett benbrott syns som ett mörkt gap eller en linje i det annars sammanhängande benet. Mjukvävnader, som organ, avbildas svagare och kräver ofta andra tekniker, exempelvis datortomografi eller kontrastmedel, för att synas tydligt.
Beroende på vilken kroppsdel som ska röntgas kan patienten behöva ta av kläder över det aktuella området och byta till en sjukhuskittel. Smycken, klockor och andra metallföremål måste tas bort, eftersom metall blockerar strålningen och kan skapa artefakter som försvårar tolkningen av bilden. Även glasögon, hörapparater och hårföremål kan behöva avlägsnas om de ligger inom avbildningsområdet.
I vissa fall, exempelvis vid röntgen av buken, kan patienten även få instruktioner om att fasta eller inte äta innan undersökningen. Gravida bör alltid informera personalen om sin graviditet, eftersom joniserande strålning kan påverka fostret.
Vid en traditionell röntgenundersökning läggs patienten på ett bord. En röntgenplåt eller digital sensor placeras under bordet, rakt under den kroppsdel som ska avbildas. Röntgenapparaten positioneras strax ovanför samma område.
När personalen aktiverar apparaten sänds en kort puls av joniserande strålning genom kroppen. Strålningen passerar genom vävnaderna och lämnar en bild på plåten eller sensorn under bordet. Undersökningen själv tar bara några sekunder, men det kan behövas flera bilder från olika vinklar för att ge en fullständig bild av skadan.
I dagens moderna sjukvård har digitala detektorer i stor utsträcklation ersatt de gamla filmplåtarna. Bilderna kan då granskas direkt på en skärm, vilket snabbar upp diagnosen och minskar den stråldos som patienten utsätts för. Vid behov skyddas även känsliga kroppsdelar med blyförkläden för att ytterligare begränsa strålningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online