Diagnos av bulimia nervosa följer DSM-5-kriterier och kräver en omfattande klinisk bedömning.
Diagnostiska kriterier (DSM-5)
- Återkommande binge-äting: Intag av objektivt stora mängder mat under en begränsad period + känsla av Kontrollförlust.
- Återkommande kompensatoriska beteenden: Självutlöst kräkning; missbruk av laxativa/diuretika/klismamedel; fastande; överdriven motion.
- Frekvens: Båda ≥1 gång/vecka i 3 månader.
- Självbedömning opassande påverkad av kroppsform/vikt.
- Inte uteslutande till anorexia nervosa-episoder.
Komponenter i klinisk utvärdering
- Ätbeteendehistorik: Frekvens av binge/kräkning, utlösare, ritualer, hemlighållande.
- Psykologisk bedömning: Kroppsbildsdistorsion, rädsla för viktuppgång, självkänsla, komorbid depression/ångest/OCD/trauma.
- Fysisk undersökning: Parotisförstoring, tanderosion (perimolysis), Russells tecken (knogjärnskallus), elektrolytrubbningar, EKG vid svår kräkning.
- Labprover: Elektrolyter (K⁺, Na⁺, Cl⁻, HCO₃⁻), BUN/Kreatinin, glukos, leverstatus, B-status, TSH, amylas, EKG.
- Psykometriska instrument: EDE-Q, EDI-3, SCOFF-frågeformulär.
Svårighetsgradsspecifikatorer
Lindrig (1–3/vecka), Måttlig (4–7), Svår (8–13), Extream (≥14) kompensatoriska episoder/vecka.
Betydelsen av tidig diagnos
Tidig insats förbättrar remissionsrater. Behandling: CBT-E (förbättrad kognitiv beteendeterapi) är förstahandsval; SSRI (fluoxetin) vid komorbid depression/bulimi; näringsrådgivning; medicinsk övervakning. Multidisciplinärt lagarbete är optimalt.