Svimning, eller synkope som det också kallas, innebär ett kortvarigt medvetsförlust tillstånd som beror på ett tillfälligt minskat blodflöde till hjärnan. Det kan drabba vem som helst, och orsakerna varierar från helt ofarliga reaktioner till tecken på allvarlig sjukdom. Här går vi igenom de vanligaste typerna av svimning och vad du bör göra om det händer dig.
Vasovagal synkope är den absolut vanligaste orsaken till svimning. Den utlöses ofta av specifika faktorer, till exempel synen av blod, stark smärta, stress eller att stå stilla länge i varma miljöer.
Svimningen uppstår när vagusnerven, som hjälper till att reglera puls och blodtryck, blir överstimulerad. Det leder till ett plötsligt blodtrycksfall och en avmattning av hjärtats slagfrekvens, vilket gör att hjärnan tillfälligt får för lite blod.
Denna typ av svimning beror på ett problem med själva hjärtat, till exempel en arytmi (onormal hjärtrytm) eller en strukturell defekt, såsom förträngda klaffar eller nedsatt pumpförmåga.
Kardiell svimning kan vara allvarlig och kräver alltid medicinsk utredning. Den är vanligare hos personer med känd hjärtsjukdom, men kan även uppträda hos annars friska individer.
Ortostatisk hypotoni innebär att blodtrycket sjunker markant när man reser sig från liggande eller sittande ställning. Det kan ge yrsel, mörka fläckar framför ögonen och i vissa fall leda till svimning.
Tillståndet är vanligt bland äldre samt hos personer med vissa sjukdomar, exempelvis diabetes eller Parkinsons sjukdom. Vissa läkemedel, som blodtryckssänkande medel, kan också bidra.
Situationell synkope utlöses av specifika situationer, som kraftig hosta, nysningar, sväljning eller tömning av urinblåsan.
Denna form är oftast ofarlig och kräver sällan någon behandling, men återkommande besvär bör ändå diskuteras med en läkare.
Om du ofta känner dig yr eller är på väg att svimma är det viktigt att kontakta vården för att ta reda på orsaken och få rätt behandling. De flesta orsaker till svimning är inte farliga, men vissa kan vara livshotande om de inte upptäcks och behandlas i tid.
Sök akut vård (ring 112) om svimningen skedde under fysisk ansträngning, om du bröstsmärta, hjärtklappning eller andnöd, eller om personen inte vaknar snabbt till medvetandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online