Hur många gånger måste man hetsäta och rensa innan man utvecklar bulimi?

Bulimi (bulimia nervosa) är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning – att äta stora mängder mat på kort tid med en känsla av kontrollförlust – följt av kompenserande beteenden som framkallad kräkning, överdriven träning eller missbruk av laxermedel. Om du kämpar med en ätstörning är det viktigt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog, läkare eller annan vårdgivare.

Finns det en exakt siffra?

Många undrar hur många gånger man måste hetsäta och rensa innan man "blir bulimisk". Det finns ingen magisk siffra eller gränslinje där en person plötsligt "blir" sjuk. Enligt de diagnostiska kriterierna i DSM-5 ställs diagnosen bulimi vanligtvis när hetsätning och kompenserande beteenden förekommer i genomsnitt minst en gång per vecka under tre månader. Men även beteenden som förekommer mer sällan kan vara skadliga och bör tas på allvar.

Risken för att utveckla bulimi beror på en kombination av faktorer, bland annat genetik, psykologisk sårbarhet, stress, låg självkänsla, perfektionism samt samhälleligt tryck kring kroppsideal och viktkultur. Hur snabbt problemet utvecklas varierar från person till person.

Vanliga varningstecken

• Återkommande episoder av hetsätning med känsla av kontrollförlust
• Framkallad kräkning eller användning av laxermedel efter måltider
• Konstant oro för vikt, kroppsform och utseende
• Tillbakadragenhet vid måltider eller att äta i smyg
• Humörsvängningar, skamkänslor och skuld efter att ha ätit
• Fysiska tecken som svullna kindkörtlar, tandproblem eller vätskebrist

Hälsokonsekvenser av bulimi

Bulimi kan få allvarliga konsekvenser för både kropp och psyke. Upprepad kräkning kan skada tänderna, irritera matstrupen och orsaka elektrolytrubbningar som i värsta fall kan påverka hjärtat. Ätstörningen ökar också risken för depression, ångest och social isolering. Ju längre sjukdomen får fortgå utan behandling, desto svårare kan den bli att bryta – därför är tidig hjälp så viktig.

Sök hjälp – det finns stöd att få

Om du känner igen dig i beskrivningen ovan, oavsett hur ofta beteendena förekommer, kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning om vart du ska vända dig. Psykologisk behandling, särskilt kognitiv beteendeterapi anpassad för ätstörningar (CBT-E), har visat god effekt vid bulimi. Patientföreningen Anorexi Bulimi-Kontakt erbjuder även stöd till drabbade och närstående.

Kom ihåg: du behöver inte vänta tills problemet blivit "tillräckligt allvarligt" för att förtjäna hjälp. Att söka stöd tidigt ger de bästa förutsättningarna för tillfrisknande.