Kontinuerliga kapillärer är den vanligaste typen av kapillärer i kroppen och återfinns i de flesta vävnader. Deras unika struktur gör dem särskilt lämpade för det noggranna ämnesutbyte som sker mellan blodet och omgivande vävnader. Nedan går vi igenom deras viktigaste egenskaper.
Kapillärernas vägg består av ett enda lager platta endotelceller som sammanbinds av så kallade tight junctions. Dessa specialiserade cellförbindelser förhindrar att molekyler passerar fritt mellan cellerna. Det innebär att lösta ämnen i stället måste transporteras genom endotelcellerna själva, vilket ger kapillären en hög grad av selektivitet och kontroll över vad som släpps in och ut ur blodbanan.
Endotelcellerna vilar på ett basalmembran – ett tunt lager av bindväv som omsluter hela kapillären. Basalmembranet fyller flera viktiga funktioner: det ger mekaniskt stöd åt endotelcellerna och bidrar till att upprätthålla kapillärväggens stabilitet och integritet.
Vissa kontinuerliga kapillärer har fenestrationer, det vill säga små porer i endotelcellerna. Genom dessa öppningar kan små molekyler, exempelvis vatten och joner, passera relativt fritt mellan blodet och interstitialvätskan. Detta ökar kapillärernas permeabilitet utan att kompromissa med den grundläggande barriärfunktionen.
Kontinuerliga kapillärer finns i ett stort antal vävnader och organ, bland annat i huden, musklerna och de inre organen. De spelar en central roll i kroppens ämnesomsättning genom att möjliggöra utbytet av näringsämnen, syre och avfallsprodukter mellan blodet och vävnadscellerna. Tack vare sin tätta struktur fungerar de också som en skyddande barriär som reglerar vilka substanser som får passera ut i vävnaderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online