Läkningsprocessen för brännskar – typer, igenkänning och behandling

Brännskar skiljer sig från många andra ärr både genom den smärtsamma och traumatiska händelse som ligger bakom dem och genom sitt särskilda sätt att läka. Det finns nämligen tre olika typer av brännskar, och var och en följer sin egen läkningsprocess. I den här artikeln går vi igenom typerna, hur du känner igen dem och vilka behandlingsalternativ som finns.

Tre olika typer av brännskar

De tre huvudtyperna av brännskar är keloider, kontrakturer och hypertrofiska ärr. Alla tre kan begränsa rörligheten i eller nära det brända området, men de skiljer sig från varandra på flera viktiga sätt.

När brännskador blir ärr

Alla brännskador som leder till bestående ärr är så kallade tredjegradsbrännskador. Det innebär att skadan har gått genom överhuden och påverkat underliggande hudlager – i vissa fall ända ner till muskel eller ben. En sådan brännskada ger ofta rodnad, svullnad, vit eller förkolnad hud och kraftig smärta. Blåsor i utkanterna av det brända området är också vanligt förekommande.

Så känner du igen de olika ärrtyperna

Vilken typ av ärr som bildas beror dels på själva brännskadan, dels på den person som drabbats.

• Keloider är rundade, utstående utväxter av ärrvävnad som fortsätter att växa utanför det brända området, eftersom kroppen fortsätter att producera kollagen.
• Kontrakturer har, som namnet antyder, ett "hinformat" utseende som får huden att dra ihop sig, vilket gör att rörligheten i det drabbade området begränsas.
• Hypertrofiska ärr liknar keloider, men skiljer sig genom att de inte växer utanför det brända området. Till skillnad från keloider bleknar hypertrofiska ärr gradvis med tiden.

Behandlingsalternativ

Brännskarren i sig kan vara nästan lika besvärliga som brännskadan som orsakade dem, om än betydligt mindre smärtsamma. Eftersom alla tre typerna ofta begränsar rörligheten finns det flera olika behandlingar:

• Keloider behandlas ofta med kryoterapi (frysning), olika former av injektioner eller kirurgisk borttagning.
• Hypertrofiska ärr behandlas ofta på liknande sätt, men kräver i regel endast kortisoninjektioner för att snabba på blekningen. Även kompressionstryck, till exempel via tryckplagg eller silikonplattor, används ofta för att jämna ut ärret.
• Kontrakturer är svårare att behandla och kräver fysioterapi eller kirurgi, till exempel hudtransplantationer eller vävnadsexpansion.

Läkningen av ett brännskärr tar tid – det kan ta upp till 12–18 månader innan ärret mognat och nått sitt slutliga utseende. Under denna period är regelbunden uppföljning hos vården viktig.

Viktigt att tänka på

Brännskar är känsliga och lättinfekterade. Försök aldrig att ställa någon diagnos eller behandla ärren på egen hand. Sök alltid omedelbar vård vid brännskador och låt vården även ta hand om de ärr som uppstår som en följd av skadan.