Sambandet mellan vätskebalans och kolesterolvärden är mer spännande än många anar. Här går vi igenom vad forskningen visar, hur LDL och HDL samverkar och varför tillräckligt med vatten kan göra skillnad för hjärtat.
År 2002 publicerade forskare bakom Adventist Health Study en studie i American Journal of Epidemiology som visade ett tydligt omvänt samband mellan dagligt vattenintag och förekomsten av kranskärlssjukdom. Deltagare som drack mer vatten hade en markant lägre risk att drabbas av hjärtsjukdom, vilket antyder att god hydrering kan påverka LDL-kolesterolvärdena direkt.
LDL (low-density lipoprotein) är kroppens främsta transportör av kolesterol i blodet. Det används för att laga skador i kärväggarna, men när processen fortsätter okontrollerat blir det en betydande bidragsgivare till åderförkalkning. HDL (high-density lipoprotein) har motsatt funktion – det avlägsnar överskottskolesterol från blodet och skyddar därmed blodkärlen.
När kroppen är välhydrerad hålls blodet svagt basiskt, vilket skyddar kärväggarna. Vid vätskebrist sjunker blodets pH och blir surare. Surare blod eroderar kärväggarna, vilket får kroppen att skicka LDL till de skadade områdena – något som i förlängningen kan leda till plackbildning.
I början hjälper LDL till att täta små skador i blodkärlen. Men när LDL stannar kvar länge i kärväggen lockar det till sig makrofager som tar upp lipoproteinet och bildar så kallade skumceller. Dessa celler kan brista och frigöra sitt innehåll, vilket utlöser en inflammation. Den inflammatoriska kedjereaktionen drar till sig blodplättar och röda blodkroppar, varvid ett plack bildas som förtränger kärlens lumen och försämrar blodflödet.
För att upprätthålla en god balans mellan LDL och HDL bör du sikta på sex till åtta glas vatten – eller motsvarande mängd annan vätska – per dag. Se även upp för tecken på vätskebrist utöver törst, exempelvis kronisk trötthet, torr hud eller mörk urin, och öka ditt intag vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online