1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Blodpropp: symtom, orsaker, behandling och förebyggande åtgärder

En blodpropp definieras som en halvfast massa av klibbiga blodceller som bildas när ett blodkärl skadas. Normala blodproppar är nödvändiga – till exempel för att stoppa blödningen när man skär sig – och bryts sedan ner naturligt av kroppen på egen hand. Vissa blodproppar utgör dock allvarliga hälsorisker och kräver omedelbar vård av medicinsk personal.

Olika typer av blodproppar

Det finns flera olika former av blodproppar:

  • Djup ventrombos (DVT): En blodpropp som blockerar cirkulationen i venerna i nedre delen av kroppen, oftast i benen.
  • Trombos: Blodproppar som blockerar artärerna.
  • Embolism: När en blodpropp lossnar och vandrar med blodströmmen till andra delar av kroppen, exempelvis lungorna.
  • Ytlig tromboflebit: När en propp sitter i venerna nära hudens yta.

Vanliga symtom

Sök omedelbar läkarvård om du upplever något av följande symtom: smärta och svullnad i benet, rodnad, varm hud vid beröring och/eller kramp. Gå direkt till akutmottagningen om du får bröstsmärta, andnöd, andningssvårigheter eller svimmar – dessa kan vara tecken på att en propp lossnat till lungorna (lungemboli).

Orsaker

Blodproppar kan bildas efter långvarigt sittande eller liggande, till exempel under långa bil- eller flygresor, eller vid sängliggande på grund av sjukdom eller operation. Kvinnor som använder p-piller löper högre risk att utveckla blodproppar, särskilt om de samtidig röker. Trauma eller skada på benet kan också leda till blodproppsbildning.

Riskfaktorer

Vissa personer är mer benägna att drabbas av blodproppar än andra. Riskerna ökar om du:

  • Lider av fetma
  • Har blodproppar i släkten
  • Tidigare haft blodproppar
  • Har hjärt-kärlsjukdom

Oförklarade missfall kan också vara kopplade till ökad risk för blodproppar. Personer med så kallad hyperkoagulabilitet har blod som koagulerar oftare än normalt.

Behandling

En läkare ordinerar ofta blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) för att lösa upp proppen. Varma, fuktiga kompresser kan läggas på det drabbade området i cirka 15–20 minuter åt gången, samtidigt som området hålls upphöjt. Att gå några minuter varje timme rekommenderas också. Ibland kan ibuprofen användas som antiinflammatoriskt läkemedel.

Förebyggande åtgärder

Du kan minska risken för blodproppar genom att:

  • Undvika långvarigt sittande och sängliggande
  • Komma igång och röra på dig så snart som möjligt efter en operation
  • Använda elastiska stödstrumpor efter kirurgiska ingrepp
  • Röra på dig några minuter varje timme, särskilt under långa resor
  • Gå ner i vikt vid övervikt
  • Sluta röka
  • Undvika höga doser östrogen

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online