Angina (kärlkramp) hos kvinnor – symptom, diagnos och behandling

Kvinnor upplever ofta anginasymptom annorlunda än män, vilket gör att besvären lätt missas eller feltolkas. Att förstå dessa skillnader är avgörande för att kunna upptäcka kärlkramp i tid. Angina är i sig inte en sjukdom utan ett symptom på kranskärlssjukdom. Med rätt behandling går det att kontrollera besvären, lindra smärtan och minska påverkan på din vardag.

Vad är angina?

Angina pectoris, vanligen kallad kärlkramp eller bara angina, är en typ av bröstsmärta som uppstår när blodflödet till hjärtat minskar till följd av kranskärlssjukdom. Smärtan beror på att hjärtat inte får tillräckligt med syrerikt blod. Länge ansågs angina vara vanligare bland män, men en studie från University College London Medical School visade att stabilt angina faktiskt förekommer något oftare hos kvinnor än hos män. Studien, som följde 400 000 personer i 31 länder, publicerades i tidskriften "Circulation" år 2006.

Symptom hos kvinnor

Klassiska symptom på angina inkluderar bröstsmärta, tyngdkänsla, tryck över bröstet samt en sammanbitande eller klämmande känsla. Kvinnor rapporterar dock oftare pulserande, stickande eller skärande smärtor och kan även drabbas av buksmärta eller illamående. Eftersom kvinnors symptom inte alltid omedelbart känns igen som angina kan diagnosen fördröjas – vilket gör det extra viktigt att vara uppmärksam på kroppens signaler.

Olika typer av angina

Stabilt angina

Symtomen uppstår vanligtvis när hjärtat tvingas arbeta hårdare, exempelvis vid fysisk ansträngning eller stress. Smärtan varar oftast bara några minuter och försvinner när du vilar eller tar ditt anginaläkemedel. Andra symptom kan vara matsmältningsbesvär samt smärta i armar eller rygg.

Instabilt angina

Instabilt angina uppstår även i vila och följer inte det mönster du tidigare upplevt. Smärtan varar längre, är mer intensiv och försvinner kanske inte ens efter medicinering. Har du haft stabilt angina och plötsligt utvecklar symptom på instabilt angina kan det röra sig om en hjärtinfarkt – sök då akut vård omedelbart.

Variantangina (Prinzmetals angina)

Denna form orsakar kraftig smärta som uppstår när du är i vila. Orsaken är vanligtvis tillfälliga, krampartade sammandragningar i kranskärlen.

Så ställs diagnosen

Efter att ha gått igenom din sjukdomshistoria och låtit dig beskriva dina symptom beställer läkaren flera undersökningar:

• Arbets-EKG (belastningstest): Du får gå på löpband medan hjärtat övervakas med elektrokardiografi (EKG). Eftersom angina ofta uppstår vid ansträngning ger testet läkaren en god bild av problemets omfattning.
• EKG i vila: Används för att upptäcka onormala hjärtrytmer som kan tyda på angina.
• Ekokardiografi: Ljudvågor används för att skapa en bild av hjärtat och avgöra om symptomen beror på ett blodflödesproblem eller skada på hjärtmuskeln.
• Nukleärt belastningstest: Mäter blodflödet till hjärtat.
• Koronarangiografi: Röntgenundersökning som visar insidan av hjärtats blodkärl.
• Lungröntgen: Kan hjälpa till att utesluta andra tillstånd med symptom som liknar angina.

Behandling av angina

Behandlingen syftar till att minska dina symptom och sänka risken för hjärtinfarkt. Får du diagnosen angina rekommenderas ofta livsstilsförändringar – som att vila regelbundet under träning, gå ner i vikt, äta hälsosamt och undvika stora måltider.

Det finns flera läkemedel som kan förbättra blodflödet till hjärtat, motverka kolesterolavlagringar eller förebygga blodproppar. Nitroglycerin, ett läkemedel som vidgar blodkärlen, är den mest kända behandlingen mot angina.

I vissa fall behövs ballongvidgning (PCI) för att öppna förträngda kranskärl. Vid ingreppet blåses en liten ballong upp i artären för att vidga kärl, varefter en stent placeras för att hålla det öppet. Har du en total blockering som inte kan åtgärdas med ballongvidgning kan en bypassoperation rekommenderas. Då används en artär eller ven från en annan del av kroppen för att leda blodet förbi den tilltäppta delen av kransartären.