Perifer kärlsjukdom är ett samlingsnamn för en grupp tillstånd som beror på nedsatt blodcirkulation i fötter och ben. Problemen kan bero på andra sjukdomar eller på livsstilsval, och de brukar utvecklas gradvis över tid. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, riskfaktorerna, symtomen och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Livsstilen spelar en stor roll för kärlhälsan. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna, eftersom nikotin skadar blodkärlens väggar och försämrar syretillförseln. Även fysisk inaktivitet ökar risken, eftersom musklerna i benen hjälper till att pumpa runt blodet. Övervikt, ohälsosam kost och långvarig stress kan ytterligare förstärka problemen.
De vanligaste medicinska orsakerna till cirkulationsproblem är åderförkalkning (ateroskleros) orsakad av höga kolesterolvärden samt diabetes. Vid åderförkalkning byggs det upp plack i blodkärlen, vilket gör dem trängre och minskar blodflödet. Högt blodtryck kan också skada kärlen och leda till sämre cirkulation med tiden.
Vissa vardagsvanor kan också påverka cirkulationen. Långvarigt stående, att ofta sitta med benen i kors samt graviditet är kända orsaker till åderbråck i benen. Åderbråcken uppstår när klaffarna i venerna slutar fungera ordentligt, vilket kan ge trötta, tunga ben och i förlängningen bidra till cirkulationsbesvär.
Ett klassiskt tecken på nedsatt cirkulation är krampartad smärta i benen vid gång, så kallad claudicatio intermittens eller fönstertittarsjuka. Smärtan kommer vid ansträngning och lindras oftast av vila. Enligt läkaren James F. Balch, författare till "Prescription for Nutritional Healing", kan andra symtom vara yrsel, svullnad i benen, domningar eller stickningar i händer och fötter, huvudvärk samt andningsbesvär. Kalla fötter, blek eller blåaktig hud och långsamt läkande sår på benen kan också vara varningstecken.
Kontakta vården om du får återkommande smärta i benen vid gång, märker bestående svullnad eller upplever domningar som inte går över. Sök akut vård om ett ben plötsligt blir kallt, blekt och mycket smärtsamt, eftersom det kan tyda på ett akut kärlstopp.
Behandlingen anpassas efter orsaken och hur allvarliga besvären är. Medicinska alternativ kan omfatta ballongvidgning (angioplastik), där det trånga kärl vidgas, eller en bypassoperation där blodet leds förbi den skadade delen av artären. Läkemedel som förebygger blodproppar, sänker kolesterolvärdet eller reglerar blodtrycket används ofta som komplement. I många fall kan även livsstilsförändringar – som rökstopp, regelbunden motion och en hälsosammare kost – förbättra cirkulationen avsevärt och bromsa sjukdomsutvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online