Ditt cirkulationssystem, även kallat det kardiovaskulära systemet, består av ett nätverk av miljontals blodkärl som via artärerna levererar blod till varje cell och organ, medan venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat. Om något går fel i detta system kan allvarliga, livshotande komplikationer utvecklas. Gener, kost och livsstil påverkar din risk – men det är också möjligt att drabbas av läkemedelsinducerade cirkulationsrubbningar.
Arytmi kännetecknas av oregelbundna hjärtslag, antingen vad gäller takten, regelbundenheten eller ursprunget för den elektriska impuls som utlöser varje hjärtslag. Det sistnämnda är särskilt viktigt, eftersom det rör hjärtats elektriska ledningssystem, vars funktion mäts med det så kallade QT-intervallet. Detta är den tid som förflyter mellan början av hjärtats Q-våg, som representerar ventrikulär depolarisation, och slutet av T-vågen, det vill säga ventrikulär repolarisation. Ett förlängt QT-intervall är kopplat till en ökad risk för ventrikelflimmer och plötslig död. Ett flertal läkemedel kan bidra till ett förlängt QT-intervall, bland annat antiarytmika, tricykliska antidepressiva läkemedel och antihistaminer.
Om du har fått höra att du har högt blodtryck, eller hypertoni, bör du klargöra med din läkare om tillståndet är primärt eller sekundärt. Detta spelar roll eftersom primär, eller essentiell, hypertension utvecklas långsamt över många år och oftast beror på genetiska faktorer. Sekundär hypertoni däremot uppstår ofta plötsligt och ger högre blodtrycksvärden. Sekundär hypertoni är också en av de kärlsjukdomar som kan orsakas av läkemedel – vanligast av p-piller, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kortikosteroider samt receptfria förkylningsmedel, exempelvis avsvällande näsdroger.
Myokardischemi, även kallad ischemisk hjärtsjukdom, kännetecknas av nedsatt kävidilatation (vasodilation). I grunden innebär detta att hjärtat inte får tillräckligt med blod, vilket samtidigt betyder otillräcklig syretillförsel. Vissa läkemedel kan utlösa detta tillstånd på olika sätt. Alla kalciumantagonister påverkar exempelvis vasodilationen, vilket är anledningen till att de används vid behandling av angina och hypertoni. Vissa kortverkande kalciumantagonister ökar dock förekomsten av takykardi, en typ av arytmi som leder till syrebrist på grund av en accelererad hjärtfrekvens. En liknande effekt ses ofta vid utsättning av kortverkande betablockerare – en händelse som kallas rebound-hypertoni och som också kan ge upphov till takykardi. Andra läkemedel som kan öka risken för myokardischemi är betaagonister och amfetaminer.
Denna kärlsjukdom utvecklas när en trombos, alltså en blodpropp, bildas i en ven, oftast i benen. Tillståndet kan ge upphov till flera sekundära komplikationer, framför allt lungemboli. En lungemboli uppstår när en blodpropp lossnar från sitt ursprung och vandrar till lungorna, där den kan blockera en artär. Dessa läkemedelsinducerade cirkulationssjukdomar tillskrivs ofta hormonpreparat inom hormonsubstitutionsbehandling samt p-piller.
Om du använder någon av de nämnda läkemedlen och upplever symtom som bröstsmärta, hjärtklappning, andnöd eller svullnad i benen bör du kontakta vården. Avbryt aldrig en behandling på egen hand utan att först rådfråga din läkare, eftersom både insättning och utsättning av vissa läkemedel kan påverka hjärtat och blodkärlen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online