EKG-testet mäter hjärtats elektriska aktivitet genom varje hjärtslag. Genom att följa en elektrisk laddning från dess uppkomst avslöjar varje del av hjärtat sina specifika egenskaper, vilket gör att hela mekanismen bakom hjärtslaget kan analyseras. Många hjärtsjukdomar påverkar EKG-kurvan, men en avvikelse kan ha flera olika förklaringar. EKG är endast ett av många tester som används för att bedöma hjärtfunktionen, och tillsammans ger de en heltäckande bild av hjärtats hälsa.
Vissa hjärtsjukdomar beror på utvecklingsstörningar under barndomen eller före födseln, och många av dessa är ärftliga. Den första vågen i en EKG-kurva, P-vågen, speglar aktiviteten i hjärtats två övre rum, förmaken. Medfödd hjärtsjukdom är ett sällsynt tillstånd som kan påverka just denna del av EKG-avläsningen. När tillståndet föreligger sägs P-vågen ha onormal amplitud, vilket kan tyda på ett problem med den elektriska signalen mellan höger och vänster förmak.
Långt QT-syndrom är en genetisk sjukdom som drabbar endast cirka en person av 10 000. Tillståndet påverkar vanligtvis de senare vågorna i EKG-kurvan, när den elektriska signalen passerar från förmaken ner till kammrarna. Namnet kommer från den förlängda tid det tar för signalen att färdas från Q-vågan till den avslutande T-vågan i slutet av hjärtslagets cykel. Typiska symtom är hjärtrytmrubbningar (arytmier) och plötslig medvetslöshet, även kallad synkope.
Ett särskilt ovanligt hjärttillstånd som påverkar EKG-undersökningen kraftigt är Scimitar-syndromet. Vid detta tillstånd är hjärtat och några av dess omgivande strukturer placerade onormalt, vilket försämrar syreöverföringen till lungorna. Ibland är även själva läget av hjärtat i bröstet avvikande. Ett normalt EKG blir då kraftigt förvrängt, eftersom de elektriska impulserna inte uppstår där de förväntas. Patienter med Scimitar-syndrom behöver därför ofta en specialanpassad placering av EKG-elektroderna för att undersökningen ska kunna utföras korrekt.
I ett friskt hjärta flödar de elektriska impulserna först genom förmaken och sedan vidare ner i kammrarna. Vid Wolff-Parkinson-White-syndromet kan ett eller båda förmaken vara direkt kopplade till kammaren nedanför via en extra ledningsbana, vilket gör att impulsen leds snabbare än normalt mellan förmak och kammare. De första vågorna i EKG-kurvan, P-vågen och R-vågen, får därför ett kortare avstånd mellan sig – något som kallas kort PQ-intervall (även kallat PR-intervall).
Det sista steget i hjärtats elektriska process skapar ett EKG-mönster som kallas T-vågen. En onormalt hög T-våg kan peka på flera ovanliga tillstånd. Förstorad amplitud i denna våg kan exempelvis tyda på kaliumförgiftning, så kallad hyperkalemi. I vissa fall kan psykisk ohälsa, som psykos, ligga bakom en förvrängd T-våg. Under en hjärtinfarkt kan T-vågen dessutom dramatiskt ändra form och åtföljs ofta av betydande förändringar även i Q- och S-vågorna.
EKG är ett ovärderligt diagnostiskt verktyg som kan avslöja både vanliga och sällsynta hjärtsjukdomar. Eftersom samma avvikelse i kurvan kan ha olika orsaker tolkas resultatet alltid tillsammans med andra undersökningar, patientens symtom och sjukdomshistoria. Uppmärksammas onormaliteter i EKG bör alltid ytterligare utredning ske hos läkare för att fastställa rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online