Så undersöker du om du har blockerade artärer

Blockerade artärer, även känt som ateroskleros eller åderförkalkning, orsakas av att plack byggs upp på insidan av artärerna. Placket, som kan bestå av kolesterol, fett, kalciumavlagringar och andra ämnen, begränsar flödet av syrerikt blod till hjärtat. När blodflödet minskar ökar risken för allvarliga och potentiellt livshotande konsekvenser.

Tillståndet kan leda till stroke, hjärtinfarkt och andra allvarliga hälsoproblem. Vanliga varningssignaler är bröstsmärta, andnöd, trötthet, domningar i extremiteter samt svaghet eller smärta i ben vid gång. Att regelbundet låta kontrollera sig för blockerade artärer är därför klokt ur medicinsk synvinkel – särskilt om du har riskfaktorer som högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, rökning eller ärftlig hjärtsjukdom.

Så går undersökningen till

1. Boka tid hos din vårdcentral

Kontakta din husläkare eller primärvårdsläkare och berätta om din kompletta sjukdomshistoria, inklusive eventuell familjehistoria av hjärtsjukdom. Diskutera tillsammans om ditt nuvarande hälsotillstånd motiverar vidare undersökning hos en specialist, eller om provtagning kan ske direkt på mottagningen.

2. Genomgå en fullständig kroppsundersökning

Läkaren lyssnar på blodflödet genom dina artärer med ett stetoskop. Ett onormalt ljud, såsom ett visslande brus, kan tyda på en förträngd eller blockerad artär. Läkaren kontrollerar också pulsen på olika ställen i kroppen, exempelvis i fötter, ben och armar. En svag eller helt avsaknad puls kan vara ett tecken på blockering.

3. Lämna blodprover

Blodprover analyseras på laboratorium. Onormala nivåer av vissa proteiner, kolesterol, blodsocker och blodfetter kan indikera en ökad risk för blockerade artärer och kardiovaskulär sjukdom.

4. Undergå diagnostiska tester

Det finns inget enskilt test som kan fastställa blockerade artärer. Din läkare kan därför beställa flera olika undersökningar, bland annat:

• Elektrokardiogram (EKG) – mäter hjärtats elektriska aktivitet
• Ekokardiografi – ultraljudsundersökning av hjärtat
• Lungröntgen – visar hjärtats och lungornas tillstånd
• Arbetsprov (belastningstest) – bedömer hur hjärtat fungerar vid fysisk ansträngning

I vissa fall kan även mer avancerade undersökningar behövas, exempelvis datortomografi (CT-angiografi) eller kranskärlsröntgen.

5. Diskutera behandlingsplan med din läkare

Ta reda på vilken behandling som passar bäst för just ditt tillstånd. Behandling av blockerade artärer kan innefatta läkemedel, livsstilsförändringar som rökstopp, kostomläggning och motion – och i vissa fall kirurgi, exempelvis ballongvidgning eller bypassoperation. Målet är alltid att stoppa fortsatt plackuppbyggnad, lindra symtom och förebygga andra kardiovaskulära sjukdomar kopplade till blockerade artärer.