Kranskärlssjukdom utvecklas ofta i det tysta och ger sällan några tydliga symtom förrän sjukdomen har nått ett avancerat stadium. Oavsett om tecknen visar sig tidigt eller sent är konsekvenserna allvarliga. Lämnas sjukdomen obehandlad leder den med stor sannolikhet till hjärtinfarkt och i värsta fall till döden.
Kranskärlssjukdom uppstår när de blodkärl som försörjer hjärtat med syre och näring blir förhårdnade och delvis tilltäppta av fettavlagringar, så kallade plack. Dessa avlagringar består till största delen av kolesterol och kalcium och minskar successivt blodflödet till hjärtmuskeln.
Det medicinska namnet på denna förhärdning av artärerna är ateroskleros, allmänt kallad åderförkalkning. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtsjukdom och den ledande dödsorsaken i hela världen, vilket gör den till ett av vår tids största folkhälsoproblem.
Bland de sena effekterna av kranskärlssjukdom finns angina pectoris, även kallad kärlkramp. Den yttrar sig som en skarp smärta eller tryck över bröstet, käken, halsen eller axlarna och är ett tecken på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Blir en kranskärl helt och permanent tilltäppt inträffar en hjärtinfarkt, vilket kan få livshotande konsekvenser.
Om läkemedel och en hälsosammare livsstil inte räcker för att kontrollera sjukdomen kan kirurgiska ingrepp bli nödvändiga. Syftet är då att avlägsna plack, vidga förträngda partier och återupprätta ett tillräckligt blodflöde till hjärtat.
Enligt University of Iowa Hospitals and Clinics kan behandlingen av kranskärlssjukdom omfatta kranskärlsby-pass-operation eller ballongvidgning, så kallad PCI. Även stentar – små rörformiga nät som håller de tidigare tilltäppta kärlen öppna – kan användas för att säkra ett gott blodflöde och minska risken för nya blockeringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online