Så känner du igen åderförkalkning – symtom, riskfaktorer och undersökningar

När plack byggs upp på insidan av en artär uppstår ett tillstånd som kallas åderförkalkning (ateroskleros). Detta tillstånd ska tas på allvar, eftersom plackansamlingen i takt med att den växer allt mer begränsar blodflödet – vilket i värsta fall kan få livshotande konsekvenser som hjärtinfarkt eller stroke.

Det här behöver du

• Datortomografi (DT)
• Familjens medicinska historia
• Vilo-EKG, arbets-EKG eller belastningstest
• Kranskärlsröntgen (koronarangiografi)

Hjälp till att diagnostisera åderförkalkning

1. Känn till riskfaktorerna

Faktorerna som ger störst risk att utveckla åderförkalkning inkluderar diabetes, höga LDL-kolesterolvärden, högt blodtryck, svårigheter att hantera ilska, för mycket stress, fysisk inaktivitet och ärftlighet. Genom att känna till dina egna riskfaktorer kan du tidigt diskutera förebyggande åtgärder med din läkare.

2. Var uppmärksam på bröstsmärtor

Tyvärr kan åderförkalkning vara helt symtomfri tills placket i artären blivit så tjockt att det orsakar en hjärtinfarkt eller stroke. I många fall föregås dock en full utvecklad hjärtinfarkt av återkommande episoder av obehag eller smärta i bröstet eller armarna. Sök alltid vård om du upplever sådana besvär.

3. Hjälp din läkare med underlaget

Du kan underlätta diagnosticeringen genom att noggrant dokumentera dina symtom – när de uppstår, hur länge de varar och vad som utlöser dem – samt genom att ta fram en detaljerad familjemedicinsk historia. Det hjälper läkaren att bedöma om du har förhöjd risk på grund av ärftlighet.

Undersökningar som används för att diagnosticera åderförkalkning

4. Kranskärlsröntgen (koronarangiografi)

Kranskärlsförträngningar kan undersökas med koronarangiografi. Vid undersökningen injiceras ett kontrastmedel i blodomloppet för att exakt lokalisera var plack finns och var blockeringar sitter. Det är bra att känna till att kontrastmedlet i sällsynta fall kan ge allergiska reaktioner – informera därför alltid personalen om tidigare överkänslighet.

5. Datortomografi (DT)

Vid en datortomografi används röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av kroppen. Undersökningen kan vara till stor hjälp för att fastställa en blockeringens exakta läge och storlek.

6. Andra hjärttester

Ytterligare alternativ är vilo-EKG, arbets-EKG (belastningstest) eller ett vanligt EKG. Varje test är utformat för att övervaka hjärtats funktion under olika förhållanden och bedöma dess reaktion på fysisk belastning och förändringar. Tillsammans kan dessa undersökningar bidra till att diagnostisera åderförkalkning samt många andra relaterade hjärtproblem.