Reumatisk hjärtsjukdom drabbar framför allt hjärtats klaffar. Hjärtklaffarna är strukturer som ser till att blodet flödar i en enda riktning genom hjärtats fyra rum. De öppnas och stängs i takt med att trycket varierar på vardera sidan. När bakterier når blodbanan kan de infektera klaffarna, vilket kan ge symtom som oregelbunden hjärtrytm, klaffförträngning (stenos), infektion, ledinflammation (artrit), rörelsestörningar, magont, hudutslag, blodproppar och lågt blodvärde.
Reumatisk febers farligaste komplikation är reumatisk hjärtsjukdom. Bakterien Streptococcus pyogenes (group A-streptokock) kan gömma sig i kroppen och angripa slemhinnorna i näsa, svalg och luftstrupe, vilket orsakar halsont, huvudvärk, feber och trötthet. Utbehandlad streptokockhalsfluss utvecklas ibland till akut reumatisk feber två till fyra veckor senare. Om reumatisk feber inte behandlas korrekt kan den övergå i reumatisk hjärtsjukdom, där immunförsvaret börjar angripa kroppens egna vävnader – framför allt hjärtats klaffar. Denna autoimmuna reaktion, som beror på så kallad molekylär mimikry, gör att antikroppar mot streptokockbakterien felaktigt reagerar mot hjärtats egna strukturer och förorsakar omfattande skada på organet.
Hjärtat består av tre lager. Det yttersta lagret är en säckliknande hinna som kallas perikardium (hjärtsäcken). Det mellersta lagret är hjärtmuskeln, myokardiet, och det innersta lagret är endokardiet, som bekläder hjärtats hålrum och klaffar. När immunförsvaret angriper hjärtat kan ett, två eller alla tre lager drabbas – ett tillstånd som kallas pankardit.
En inflammation i hjärtsäcken kallas perikardit. Myokardit är en inflammation i själva hjärtmuskeln, där typiska inflammationshärdar, så kallade Aschoff-knutor, uppstår. Denna inflammation stör hjärtats elektriska aktivitet och kan leda till en onormal hjärtrytm, arytm. Vid endokardit drabbas endokardiet och därmed även hjärtklaffarna, vilket påverkar både blodflödet genom hjärtat och syresättningen av kroppens vävnader.
Enligt Emedicine leder reumatisk hjärtsjukdom i hela 99 procent av fallen till mitralisstenos, det vill säga en förträngning av mitralisklaffen mellan förmaken och kammaren. Klaffarna fungerar som dörrar som öppnas och stängs beroende på trycket på vardera sidan. Vid mitralisstenos fortsätter blodet att flöda i rätt riktning, men på grund av förträngningen passerar mindre blod genom hjärtat vid varje slag, vilket med tiden kan ge hjärtsvikt och ökat tryck i lungkretsloppet.
Barn och ungdomar löper större risk än vuxna att insjukna i reumatisk feber och utveckla reumatisk hjärtsjukdom. Bakterien sprids via droppsmitta vid hostning och nysning, särskilt i trånga och trångbodda miljöer. Vuxna är dock inte immuna: enligt Emedicine utgör de cirka 20 procent av alla rapporterade fall. Sjukdomen drabbar män och kvinnor i lika hög grad.
För att förhindra att reumatisk feber övergår i reumatisk hjärtsjukdom är det avgörande att streptokockinfektionen behandlas med antibiotika. Penicillin är förstahandsläkemedlet. Eftersom penicillin idag är lättillgängligt är reumatisk feber ovanlig i västvärlden, och förekomsten av reumatisk hjärtsjukdom har minskat kraftigt. Sjukdomen finns dock kvar och är fortfarande ett betydande folkhälsoproblem i utvecklingsländer med begränsad tillgång till vård och antibiotika. Hos patienter som redan haft reumatisk feber kan långvarig penicillinprofylax förhindra återfall och ytterligare klaffskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online