Borttagning av vena saphena – effektiva behandlingar mot åderbråck

Vena saphena magna, ofta kallad den stora särfenen, är det stora blodkärlet i benet som transporterar blod tillbaka till hjärtat. Ådern kan drabbas av åderbråck – ett tillstånd där kärlen sväller, blir slingriga och vars klaffar börjar läcka och inte längre fungerar som de ska. I sådana fall används ofta en kirurgisk metod som kallas venstripping.

Venstripping

Mayo Clinic beskriver venstripping som standardbehandlingen inom öppen vård för åderbråck, en procedur efter vilken patienter brukar vara helt återställda inom två veckor. Under ingreppet görs snitt vid fotknölen, knät och ljumsken, och vena saphena magna avlägsnas. Blodflödet till hjärtat leds därefter om via andra, friskare vener. Komplikationer är ovanliga hos annars friska patienter efter detta ingrepp.

Endovenös termisk ablation

Mayo Clinic beskriver endovenös termisk ablation som ett nyare alternativ till venstripping – ett minimalinvasivt ingrepp där en kateter förs in i åderbråcket, varefter kateterspetsen värms upp. När den upphettade katetern dras ut kollapsar ådern och försluts genom ärrbildning, vilket leder om blodet till friskare kärl. Patienter brukar kunna återhämta sig helt på bara några dagar.

Andra behandlingsmetoder

Det finns flera andra metoder för att behandla åderbråck. Mayo Clinic nämner bland annat:

• Skleroterapi – ådern skadas medvetet genom injektion, vilket får den att dra ihop sig och blodet att ledas om till friskare kärl.
• Laserkirurgi – riktad laserenergi förstör åderbråcket, varvid blodflödet omdirigeras.
• Spiralembolisering – liknar katetermetoden, men alkohol sprutas in i ådern, vilket skadar kärlväggen och får den att ärras igen.
• Ambulerande flebektomi – åderbråcken avlägsnas genom små stick i huden.
• Endoskopisk perforatorkirurgi – används vanligtvis endast vid bensår och innebär att en liten videokamera förs in för att hjälpa kirurgen att identifiera och stänga perforerande vener.

Klinisk forskning

En studie från 2001 vid University of Alabama at Birmingham, med titeln "The Durability of Endoscopic Saphenous Vein Grafts", undersökte de långsiktiga effekterna hos patienter som fått sin vena saphena magna borttagen. Forskarna drog slutsatsen att även om borttagningen av ådern och omläggningen av blodflödet via alternativa vägar kan orsaka viss skada, gör ingreppet det möjligt för patienterna att behålla ett tillfredsställande blodflöde i de nedre extremiteterna.

En separat studie från 2009 vid universitetet i Ankara i Turkiet, med titeln "Should Complete Stripping Operation to the Ankle be Avoided in the Treatment of Primary Varicose Veins due to Greater Saphenous Vein Insufficiency?", undersökte risken för kärlskador efter borttagning av vena saphena magna. Slutsatsen var att nyttan av ingreppet överväger risken för skador, och att metoden fortfarande betraktas som ett adekvat behandlingsalternativ.