Så beskriver du en människas näsa – form, anatomi och funktion

Uttrycket "så självklart som näsan på ditt ansikte" är gammalt, men är en persons näsa verkligen så enkel som den låter? Med tanke på att den mänskliga näsan ingår i andningssystemet och ansvarar för att leda luft in i kroppen måste man konstatera att näsan är allt annat än enkel. Luft är avgörande för vår överlevnad, och vissa dofter berikar livet och har till och med hälsofördelar. Näsan håller oss dessutom vid liv genom att varna oss för farliga lukter som kan vara dödliga. Här följer en genomgång av hur en människas näsa ser ut och fungerar.

Så här beskriver du näsan

1. Näsans form och placering

Näser kommer i olika längder och bredder, och den mänskliga näsan sitter elegant placerad ungefär mitt i ansiktet. En sidovy avslöjar om näsformen är rak, böjd uppåt eller nedåt. Näns bredaste punkt ligger längst ner, där en liten köttbulle med en ovalformad öppning – näsborren (den yttre naren) – sitter på vardera sidan om nässpetsen för att släppa in syre i kroppen.

2. Ben, brosk och näshålornas anatomi

Det är ben och brosk som ger näsan dess form. Inne i näsborrarna växer små hår som fångar upp främmande partiklar som annars riskerar att andas in. Den gång som leder från näsöppningarna till svalget kallas den inre näsborren (inre naris). Näshålorna på näsens insida omfattar bland annat näsmusslorna, pannbihålan, kilbenetsbihålan samt de mellersta och nedre näsmusslorna.

3. Luktorganen och doftupplevelsen

Luktcellerna (de olfaktoriska sensoriska neuronerna) finns i vävnaden i den övre delen av näsinsidan. De är kopplade till hjärnan och aktiveras när små molekyler avges från till exempel ett tänt doftljus. Dessa neuroner hjälper hjärnan att känna igen olika lukter.

Doftmolekyler når luktcellerna via två vägar: antingen direkt genom näsborrarna eller via en passage som förbinder gomsvälgets område med näsan. Den senare vägen är den som dofterna från tuggad mat färdas längs för att nå luktcellerna – därför smakar maten mindre när vi inte kan lukta på den.

En täppt näsa, till exempel vid förkylning, hindrar sinnescellerna från att ta emot några dofter alls. Nervändningar i näsan hjälper oss dessutom att snabbt upptäcka retande eller irriterande lukter, som från hackad lök.