Förkylning är en virusinfektion som angriper de övre luftvägarna – alltså näsan, bihålorna, svalget, innerörat, struphuvudet och luftstrupen. Det finns fler än 200 olika virus som kan orsaka en förkylning, men den vanligaste gruppen är rinovirus, som står för mellan 30 och 50 procent av alla fall.
En infektion med rinovirus är den vanligaste typen av förkylning som människan drabbas av. Rinovirus infekterar de övre luftvägarna. Förkylningar kan dock även orsakas av coronavirus, som kan angripa både de övre luftvägarna och mag-tarmkanalen. Dessa coronavirus har varit svårare att studera än rinovirus, eftersom humana coronavirus är svåra att odla i laboratoriemiljö.
Andra virus som kan ligga bakom en förkylning är respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) och parainfluensavirus. Dessa ger oftast milda infektioner, men hos barn kan de utvecklas till allvarliga infektioner i de nedre luftvägarna.
Symtomen brukar börja inom två till tre dagar efter smittotillfället och kan pågå i upp till tio dagar. Redan inom några timmar upplever många näsirritation och ibland halsont, följt av nysningar och rinnande näsa. Vid andra dagen blir nässekretet ofta tjockare och gulaktigt eller grönaktigt – detta är helt normalt och inget tecken på att infektionen förvärrats.
Du är som mest smittsam under de första två till tre dagarna, och vid sjunde dagen har smittrisken i princip upphört. Symtomen läker normalt ut helt inom sju till tio dagar.
Medicinska experter uppskattar att en genomsnittlig person drabbas av cirka 50 förkylningar under livet. Vem som helst kan insjukna, men barn drabbas betydligt oftare än vuxna.
Rinovirus förökar sig i näsans celler, vilket innebär att viruset finns i stora mängder i nässekretet och lätt sprids via droppar som stöts ut vid hostning och nysning. Koncentrationen av virus är som högst i nässekretet under de första tre dagarna av infektionen – just då är personen alltså som mest smittsam.
Under denna fas kontamineras händerna snabbt när man snyter sig eller täcker munnen vid hosta. Viruset kan då överföras till föremål eller till andra personer, även vid bara kortvarig kontakt.
Du kan minska risken för smittspridning genom att:
I Nordamerika inleds förkylningssäsongen tidigt på hösten och pågår fram till våren. En utbredd myt är att kyla eller blöta förhållanden i sig orsakar förkylning. Sådan exponering kan visserligen inte direkt ge upphov till en infektion, men den kan sänka kroppens motståndskraft. Det enda sättet att verkligen få en förkylning är att utsättas för ett förkylningsvirus.
Andra faktorer som försvagar motståndskraften är rökning, dålig kost, stress, trötthet och ett nedsatt immunförsvar.
Det finns ingen botande behandling för förkylning, och de flesta återhämtar sig utan någon särskild vård. Förkylningar är dock den vanligaste orsaken till läkarbesök och sjukfrånvaro, och enbart i USA läggs miljontals dollar årligen på receptfria förkylningsläkemedel. De flesta förkylningar läker ut inom två veckor utan komplikationer. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:
Vanliga symtom som halsont, hosta, snuva och huvudvärk är besvärliga nog, men ibland kan en förkylning utvecklas till något allvarligare. Möjliga komplikationer är bihåleinflammation, bronkit, öroninflammation, illamående och astmaanfall.
Kontakta en läkare om du får andningsbesvär, eller om symtomen inte förbättras – eller till och med förvärras – efter sju till tio dagar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online