Varje år vaccinerar sig miljontals människor världen över mot influensa för att skydda sig mot viruset. Men vad består vaccinet egentligen av, och hur fungerar det för att förebygga sjukdomen? Här går vi igenom vad de olika vaccinationsformerna – spruta och nässpray – innehåller.
Idag betraktas ofta influensa som ett besvär eller ett relativt mindre hälsoproblem, men i början av 1900-talet dödade spanska sjukan miljontals människor, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Effektiva botemedel saknades, vilket fick forskarna att börja söka efter ett sätt att förebygga viruset istället för att bara behandla symptomen.
När forskarna upptäckte att influensavirus kunde odlas i hönsägg tog man de första stegen mot att utveckla ett fungerande vaccin. Trots att vaccinet genomgått många tekniska vidareutvecklingar sedan dess, är grundprincipen med virus odlade i hönsägg fortfarande i bruk än idag.
Vaccinet som ges varje år är i själva verket en kombination av flera olika virusstammar, och sammansättningen varierar från säsong till säsong. Varje år träffas forskare och läkarexperter knutna till Världshälsoorganisationen för att analysera virusprover som samlats in från hela världen. Stammar som bedöms ha potential att orsaka en pandemi, alltså en utbredd eller global influensavåg, identifieras och väljs ut till kommande vaccin.
Processen innebär många steg: virusen väljs ut, testas och renas upprepade gånger för att minimera risken för allergiska reaktioner hos den som vaccineras. Virusstammarna odlas i hönsägg, eftersom de är lättillgängliga och erbjuder en gynnsam miljö för virusförökning.
När vaccinet tillverkats och testats noggrant färdigställs det för användning. Influensasprutan innehåller inaktiverade virus, alltså döda virus som odlats i ägg, samt formaldehyd som konserverar och säkerställer att virusen är avdödade. Dessutom ingår konserveringsmedelt tiomersal, men enligt amerikanska CDC endast i spårmängder.
Eftersom vaccinet produceras i hönsägg bör personer med allergi mot ägg eller fjäderfäprodukter rådfråga sin läkare innan vaccination, eftersom det finns risk för biverkningar.
Jämfört med sprutan skiljer sig nässprayvaccinet åt på två viktiga sätt. För det första innehåller nässprayen (som säljs under varumärket FluMist, känt som Fluenz i Europa) inte tiomersal. För det andra innehåller den levande men kraftigt försvagade virus i låga doser, medan sprutan innehåller helt avdödade virus. Detta gör nässprayen till ett populärt alternativ, särskilt bland barn och personer som ogillar injektioner.
Forskarna arbetar kontinuerligt med nya metoder för att framställa influensavaccin. Ett exempel är vaccinet Optaflu, som istället för hönsägg använder en cellinje från däggdjur för att odla fram virusen. Optaflu blev det första cellbaserade influensavaccinet att godkännas inom EU, och motsvarande celldyrkningsteknik har sedan även godkänts i USA under namnet Flucelvax.
Utvecklingen är särskilt viktig för personer som är allergiska mot ägg eller fjäderfä och som tidigare inte kunnat vaccinera sig med traditionella vaccin. Tack vare cellbaserade alternativ får nu även denna grupp möjlighet till ett effektivt influensaskydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online