Bihåleinflammation och antibiotika: när behövs behandling?

En bihåleinflammation innebär att du har en inflammation i bihålorna – de luftfyllda utrymmena som ligger bakom pannan, näsan, kinderna och ögonen. Bihåleinflammation, även kallad sinusit, uppstår ofta efter en förkylning och känns vanligt igen på symtom som nästäppa, smärta i bihålorna, feber, halsont och hosta.

Bihåleinflammation delas ofta in i tre kategorier beroende på hur länge den varar:

• Akut – varar i mindre än fyra veckor
• Subakut – varar i fyra till tolv veckor
• Kronisk – varar i tolv veckor eller längre

De flesta bihåleinflammationer kräver dock inte antibiotika. Här går vi igenom när antibiotika kan vara aktuellt, vilka alternativ som finns och när du bör söka vård.

När används antibiotika?

Din läkare kan förskriva antibiotika om inflammationen orsakas av bakterier. Vid kronisk bihåleinflammation förskrivs ibland långa antibiotikakurer. Denna behandlingsmetod är dock inte tillräckligt välstuderad, och mer forskning behövs för att fastställa hur effektiv den är.

När hjälper inte antibiotika?

Antibiotika har ingen effekt om bihåleinflammationen orsakas av ett virus eller en allergi. De flesta akuta bihåleinflammationer läker av sig själva, så det är oftast bäst att vänta med antibiotika tills läkaren bedömer att det verkligen behövs.

Att ta antibiotika i onödan kan dessutom vara skadligt. Varje gång du använder antibiotika får bakterierna i kroppen en chans att utveckla resistens, vilket i värsta fall kan skapa bakterier som inte dödas av vanliga antibiotika.

Egenbehandling hemma

De flesta bihåleinflammationer går över med enkel egenbehandling. För att lindra nästäppan kan du:

• Dricka rikligt med vätska under dagen, särskilt vatten
• Använda nässpray med koksaltlösning
• Andas in ånga
• Lägga en varm tvättlapp över ansiktet

Receptfria smärtstillande läkemedel kan lindra eventuell bihålesmärta. Precis som vid de flesta sjukdomar är också gott om vila och bra kost viktiga faktorer som hjälper kroppen att bekämpa infektionen.

Andra behandlingsalternativ

Om bihåleinflammationen inte läker med egenbehandling kan läkaren välja en annan behandling än antibiotika. Beror besvären på allergi kan antihistaminer eller nässpray med kortison rekommenderas. Kortisontabletter används ibland vid kronisk bihåleinflammation.

Kirurgi kan också bli aktuellt, särskilt om besvären beror på strukturella problem i bihålorna. Operationen syftar till att förbättra bihålornas dränering och avlägsna eventuella blockeringar i näsens passager.

När ska du söka vård?

Boka tid hos din läkare om bihåleinflammationen varar i mer än tio dagar eller om du drabbas av flera bihåleinflammationer under ett år. Du bör också kontakta vården om inflammationen åtföljs av hög feber eller kraftig huvudvärk som inte lindras av receptfria smärtstillande läkemedel.