Rinit är en inflammation i näsans slemhinna. Den vanligaste formen är allergisk rinit, som uppstår när immunförsvaret reagerar på ett allergen som pollen, damm eller djurhår. Allergisk rinit drabbar cirka 15 procent av befolkningen vid varje given tidpunkt. Tillståndet är inte livshotande, men det kan påverka din livskvalitet avsevärt genom sömnproblem, trötthet och nedsatt koncentrationsförmåga.
Rinit delas ofta in i flera former beroende på orsak: allergisk rinit (höfeber), icke-allergisk rinit (till exempel vasomotorisk rinit) samt infektionsbetingad rinit, som förekommer vid förkylning. Oavsett form är grundproblemet detsamma – en inflammerad nässlemhinna som svullnar och producerar mer sekret än normalt.
Rinit kännetecknas av nästäppa, nässekretion, klåda och nysningar. Om öron, ögon, bihålor eller hals blir påverkade kan även dessa områden uppvisa liknande besvär med klåda och sekretion. Notera hur länge symtomen har funnits och om de kommer i perioder.
För att fastställa orsaken till riniten är det viktigt att utvärdera symtomens varaktighet, karaktär och tidpunkt för att hitta möjliga utlösande faktorer. Relevanta faktorer kan vara läkemedelsanvändning, genetisk benägenhet för allergi, exponering i hemmiljön samt exponering på arbetsplatsen, exempelvis damm, kemikalier eller pälsdjur.
Undersökningen bör fokusera på näsan men omfatta även öron, ögon, hals, lungor, nacke och hud. I de flesta fall görs en nasal inspektion med ett spekulum eller ett otoskop med näsadapter för att bedöma slemhinnans utseende och eventuell polyposis.
De vanligaste metoderna är pricktest (allergihudtest), som ger omedelbara överkänslighetsreaktioner, samt blodprover i form av in vitro-tester, såsom radioallergosorbenttestet (RAST), som mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot enskilda allergener.
Bildundersökningar kan användas för att utvärdera eventuella strukturella avvikelser som orsak till besvären. Detta är oftast en bihåleserie som inkluderar Caldwell-, Waters- och laterala projektioner, och kan kompletteras med en lateral halsbild för att kontrollera avvikelser i nasofarynx, såsom adenoidhypertrofi (förstorade adenoider).
Kontakta vårdcentralen om besvären är långvariga, återkommer varje säsong eller inte lindras av receptfria läkemedel. Sök akut vård vid kraftig andnöd, ansiktssmärta med feber eller tecken på allvarlig infektion. En korrekt diagnos är avgörande för rätt behandling – oavsett om det handlar om allergiundvikande åtgärder, läkemedel som antihistaminer eller kortisonnässpray, eller i vissa fall immunterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online