Få en helhetsbild av hur depression påverkar högskolestudenter är inte svårt. Exakta detaljer och siffror kan variera beroende på vilken undersökning som åberopas, men bland yrkesverksamma inom psykisk hälsa råder det liten oenighet om att depressionen ökar bland landets studenter. Den stora frågan är hur man når fram till dem – och det gör en insiktsfull analys av statistiska trender desto viktigare för kuratorer, psykologer och andra yrkesverksamma inom området.
Tunga studiebelastningar kan göra studenter mer mottagliga för depression.
Att hantera akademiska, ekonomiska och relationsrelaterade påfrestningar tar sin tribut av högskolestudenter i takt med att de vänjer sig vid vuxenlivets ansvar. Dessa mönster speglas i många undersökningar, exempelvis i en AP-mtvU-enkät från maj 2009 som genomfördes av Edison Media Research. Nio procent av de deltagande studenterna bedömdes löpa risk för måttlig till allvarlig depression, och drygt 42 procent hade känt sig deprimerade minst flera dagar under de senaste veckorna.
Betydelsefullt nog avslöjade AP-mtvU-enkäten även andra oroande fynd. Bland studenterna som angav måttlig till allvarlig depression hade bara drygt en fjärdedel tidigare fått en diagnos kopplad till psykisk ohälsa. Blott en tredjedel av gruppen hade dessutom fått någon form av stöd eller behandling av psykolog, kurator eller annan specialist sedan studiernas början. Närmare hälften av dem med måttliga besvär kände inte ens till de stödresurser som fanns på campus.
Betraktat ur ett längre perspektiv har studenters nivåer av ångest och depression stigit betydligt de senaste åren. Enligt National Survey of Counseling Center Directors från 2004 rapporterade 86 procent av centercheferna en markant ökning av studenter med allvarliga psykiska problem. Åldersgruppen 18 till 24 år – den typiska högskoleåldern – sammanfaller dessutom med genomsnittlig debutålder för många psykiatriska tillstånd, enligt webbtidskriften Psych Central i augusti 2008.
Användningen av receptbelagda läkemedel är en annan talande indikator på depression bland studenter. År 2005 noterade 92 procent av cheferna för universitetens och högskolornas kuratorscentraler att allt fler nya studenter redan stod på psykiatriska läkemedel, enligt tidskriften Arts And Sciences (höst-/vinternummeret 2005). Humörstabiliserande preparat som Prozac – det vanligast förskrivna läkemedlet på campus – har gjort det möjligt för många studenter med allvarlig psykisk ohälsa att påbörja sina studier. Utan adekvat stöd är det dock fortsatt svårt för dessa studenter att klara av studentlivets unika press.
Att nå ut till högskolestudenter förutsätter att man tar itu med den främsta anledningen till att inte söka professionell hjälp. Enligt en undersökning från 2006 som citerades i Psych Central var skammen den dominerande oron bland dessa studenter. Endast 23 procent uppgav att de skulle känna sig bekväma med att en vän fick veta att de sökte hjälp för känslomässiga besvär. Resultaten pekar tydligt på vilken stor utmaning universitetens och högskolornas studenthälsotjänster står inför.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online