1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandlingsplaner med kognitiv beteendeterapi vid depression

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en samtalsmetod som fokuserar på symtom och beteenden vid psykisk ohälsa snarare än på de bakomliggande orsakerna. Metoden används ofta för att behandla svår depression och leder enligt University of Michigan Depression Center till förbättring hos cirka 75 procent av patienterna. Terapeuten arbetar med att eliminera negativa tankar, uppmuntra positiva aktiviteter och hjälpa patienten att belöna sig själv för positiva handlingar.

Eliminera automatiska negativa tankar

En central del av depression är förekomsten av automatiska negativa tankar, så kallade ANT (Automatic Negative Thoughts). Dessa tankar uppstår automatiskt i vissa situationer och är ofta ihållande. En person med depression kan till exempel, när hen hör att en familjemedlem blivit sjuk, omedelbart tänka att familjemedlemmen kommer att dö.

KBT ger patienterna verktyg för att systematiskt eliminera dessa tankar. Terapeuten börjar ofta med att tillsammans med patienten utforska själva tanken. Därefter tas känslorna som tanken väcker upp, samt eventuella beteenden som är kopplade till den. Slutligen försöker terapeuten koppla realistiska och positiva tankar till handlingen eller utlösaren. I exemplet ovan skulle patienten uppmuntras att fokusera på hur familjemedlemmen alltid har återhämtat sig från tidigare sjukdomar, samt på de positiva behandlingar som kan hjälpa personen att bli frisk.

Delta i positiva aktiviteter

Människor med depression tenderar att dra sig undan från positiva aktiviteter. Isoleringen kan bero på flera olika orsaker. För vissa patienter kan det kännas bekvämare att stanna kvar i isoleringen, trots de negativa symtomen och den ökade risken för självmord. Terapeuter brukar därför ibland ge hemuppgifter som uppmuntrar till humörhöjande aktiviteter.

Motion är exempelvis känt för att frisätta "må bra"-hormoner. Terapeuten kan be patienten att bedöma sitt allmänna mående på en skala från ett till tio innan en 30-minuterspromenad, och sedan bedöma måendet igen vid återkomst. Med tiden kan de aktiviteter terapeuten rekommenderar bli lite mer utmanande och även mer sociala, exempelvis en aerobicsklass eller annan gruppträning.

Använda positiv förstärkning

Positiv förstärkning är en annan teknik som hjälper till att förbättra en deprimerad persons mående. Terapeuten och patienten tar tillsammans fram en hemplan med små delmål; när patienten når dem får hen belöna sig själv med något trevligt, till exempel nya kläder eller andra presenter. Med exemplet ovan skulle klienten kunna unna sig en glassutflykt om hen genomförde alla tilldelade promenader under en tvåveckorsperiod.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online