Kronisk depression som inte svarar på behandling påverkar den drabbades liv varje ögonblick, dygnet runt. När antidepressiva läkemedel och andra preparat visar sig verkningslösa kan det kännas fullständigt förkrossande för patienten. Att veta att varje dag innebär lidande och att varje morgon väcker oro är inget liv som många skulle vilja leva. Men nya behandlingsformer håller på att förändra den bilden. Vissa av dem befinner sig fortfarande i experimentella stadier, men de kan komma att förändra depressionvården i grunden.
Vid elektrokonvulsiv terapi (EKT) leds elektriska strömmar direkt genom hjärnan, vilket utlöser ett kort anfall. Metoden är mest känd för sin brutala tillämpning på psykiatriska patienter för mer än 70 år sedan, då höga el-doser användes på patienter dag efter dag. Den elektriska strömmen sätter igång förändringar i hjärnans funktion, humör och reaktioner.
Synen på EKT är dock fortfarande delad: vissa rapporterar att metoden hjälper vid läkemedelsresistent depression, medan andra ser den som en barbarisk störning av hjärnans funktion. Idag används EKT enbart hos personer med svår depression och hög risk för dödlig utgång.
År 2005 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vagusnervstimulering (VNS) som behandling vid kronisk eller läkemedelsresistent depression. Vagusnerven är en viktig kommunikationsväg mellan kroppens vitala organ och hjärnan. En tunn, flexibel pulsgenerator opereras in i bröstkorgen, med tunna ledningar kopplade till vagusnerven. Generatorn skickar sedan elektriska impulser via ledningen till nerven, som vidarebefordrar signalerna till de områden i hjärnan som reglerar humöret.
Enligt tillverkaren är behandlingen avsedd för vuxna från 18 år som lider av kronisk depression som inte går att behandla, trots flera olika antidepressiva läkemedel. Företaget anger också att VNS förbättrar livskvalitet, relationer och funktionsförmåga samt ger patienterna mer energi – och att effekterna blir bättre med tiden.
Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) är en relativt ny metod där magnetfält används för att stimulera nervceller i hjärnan. Metoden övervägs främst när alla andra behandlingsalternativ misslyckats. Stora spolar hålls mot rätt område av huvudet för att inducera en elektrisk ström i hjärnan. Fast monterade spolar och huvudstöd kan bidra till bättre och mer träffsäkra resultat. Forskningen kring TMS var länge begränsad, men metoden har sedan dess fått ökat stöd – i USA godkändes den av FDA redan 2008 som behandling vid behandlingsresistent depression.
Djup hjärnstimulering (DBS) är en annan högst experimentell teknik som prövats mot depression. En tunn tråd med fyra elektroder förs in i det aktuella området i hjärnan och kopplas till en batteridriven generator som opereras in under nyckelbenet. Patienten kan själv slå på och av systemet. Operationen utförs medan patienten är vaken, för att säkerställa att rätt område i hjärnan nås.
Genom att skicka elektriska impulser via tråden till den del av hjärnan där elektroderna sitter kan man i teorin korrigera de funktionsstörningar som förstärker depressionen. I en artikel från den 31 juli 2008 betecknar Mayo Clinic dock behandlingen som högst experimentell vid depression, eftersom den framför allt används för att dämpa darrningar vid Parkinsons sjukdom.
Flera av de nya teknikerna låter lovande. Förhoppningsvis kommer de att finjusteras och testas ytterligare under de kommande åren, så att de kan hjälpa människor som desperat behöver det – människor som lever i depressionens mörka och hopplösa värld.
Oavsett vilken behandling som övervägs är det viktigt att alltid rådfråga psykiater eller specialist. Endast en läkare kan bedöma vilken metod som passar bäst utifrån den enskilda patientens situation och sjukdomshistoria.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online