Depression är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar både sinnet och kroppen. Den går bortom enkla nedstämda känslor eller svåra perioder i livet; den innefattar betydande förändringar i perception, humör och funktionsförmåga. Depression kan visa sig genom en rad olika symtom och konsekvenser – och detsamma gäller den medicinska diagnosen av klinisk depression.
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är ett referensverk som tagits fram av American Psychiatric Association för att beskriva alla psykiska hälsotillstånd och störningar. Enligt boken kan depression fastställas som diagnos när patienten upplever minst fem kriterier för ett stort depressivt episod inom samma tvåveckorsperiod. Symtomen måste dessutom utgöra en markant förändring jämfört med patientens tidigare eller typiska funktion.
American Psychiatric Association definierar ett stort depressivt episod som att patienten uppvisar några eller alla följande kriterier:
1) Ihållande lågt humör som förekommer dagligen.
2) Minskat intresse för aktiviteter eller den glädje som dessa normalt ger.
3) Betydande och oavsiktlig viktförändring (5 procent eller mer).
4) Överdriven sömnighet eller sömnlöshet.
5) Tydliga förändringar i psykomotoriska förmågor.
6) Energibrist och trötthet.
7) Känslor av värdelöshet samt överdrivna eller olämpliga skuldkänslor, i vissa fall av vanföreställningskaraktär.
8) Nedsatt förmåga att fokusera eller koncentrera sig i vardagen.
9) Återkommande funderingar kring död, döende och självmord.
Under senare decennier har arbetet med att identifiera, diagnostisera och behandla depression i stor utsträckning fokuserat på hjärnans neurologiska komponenter och processer. Ur detta perspektiv orsakas depression av en funktionsstörning i synapserna kopplade till signalsubstansen serotonin. Denna signalsubstans spelar en viktig roll i de biokemiska processer som styr hunger, magsäckssekretion, sömn, humör och aggression. Patienter med depressionsdiagnos har ofta mycket låga nivåer av serotonin eller en nedsatt genfunktion som reglerar ämnet.
Bland de mest förskrivna läkemedlen finns selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Denna grupp inkluderar bland annat Paxil, Prozac, Cipramil och Lustral. Läkemedlen bevarar serotoninnivåerna i hjärnan genom att blockera återupptaget av ämnet, vilket gör att serotonin verkar under en längre tid. Syftet är att stabilisera patientens humör (mindre humörsvängningar) och skapa en allmän känsla av välbefinnande, eller åtminstone minska intensiteten i depressionen.
Diagnosen depression baseras även till stor del på ett antal fysiologiska tillstånd som antingen observeras av läkaren eller rapporteras av patienten. Dessa omfattar psykiska känslor av sorg, värdelöshet, hjälplöshet och skuld som varar i två veckor eller längre. Även beteendemässiga avvikelser ingår, exempelvis ökad eller minskad sömn, trötthet och energibrist, rastlöshet, irritabilitet samt tappat intresse för tidigare hobbyer, vardagliga aktiviteter och sexualitet. Fysiska avvikelser, såsom viktuppgång eller viktminskning samt kroniska värk och smärtor, kan dessutom stärka en depressionsdiagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online