Det finns sällan en enda orsak till depression hos barn – oftast samverkar flera faktorer. Det är helt normalt att barn blir ledsna då och då, men ett barn med depression kämpar med något mer än bara en dyster dag. Forskningen kring barndomsdepression är inte lika omfattande som den som gäller vuxna, men det finns flera teorier om vad som ligger bakom.
Om ett barn har familjemedlemmar som drabbats av en stämningsstörning, exempelvis svår depression eller bipolär sjukdom, är risken större att barnet självt utvecklar depression jämfört med barn utan genetisk sårbarhet. Det betyder dock inte att ett barn automatiskt blir deprimerat bara för att en förälder eller ett syskon har depression. Studier visar att gener spelar roll vid stämningsstörningar genom en kemisk obalans i hjärnan. Denna obalans hänger samman med lägre nivåer av signalsubstanser.
Barndomen kan vara tuff. Vissa barn har svårt att uttrycka sina känslor, blir mobbade i skolan eller har föräldrar som ständigt bråkar hemma. Barn vars föräldrar går igenom en svår skilsmässa, som upplever trauma eller förlorar en närstående familjemedlem löper större risk att drabbas av depression, eftersom de hanterar intensiva psykossociala stressfaktorer. Om ett barn dessutom har en genetisk sårbarhet och samtidigt utsätts för sådana negativa påfrestningar kan depressionen utvecklas.
Barn som lider av allvarliga sjukdomar, exempelvis diabetes, löper större risk att utveckla depression. Orsaken kan vara att de missar "normala" barndomsaktiviteter, hamnar utanför kamratgruppen, måste gå på frekventa läkarbesök, mår dåligt regelbundet och missar mer skola än andra barn. Omfattande skolfrånvaro kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan ge upphov till låg självkänsla.
Vissa människor tenderar att se situationer negativt istället för att fokusera på det positiva. Personer som är mer negativa drabbas oftare av depression än de som söker efter det goda i en situation och försöker lösa problem. Ett barn som aktivt letar efter lösningar när problem uppstår, istället för att känna sig hjälplöst och ge upp, löper alltså mindre risk att bli deprimerat.
Deprimerade barn känner ofta hopplöshet och ser inte att deras situation kan förbättras. De kan känna att de aldrig kommer att bli lyckliga och har svårt att föreställa sig en framtid där de lyckas.
Om du misstänker att ditt barn lider av depression eller har många av ovanstående riskfaktorer bör du söka råd hos en legitimerad psykolog eller annan behörig vårdgivare inom psykisk hälsa. Vissa barn behöver endast kortvarig kognitiv beteendeterapi (KBT), medan andra kräver långvarig behandling. Behandlingen anpassas alltid efter varje enskilt barn.
Du kan också prata med skolkuratorn och fråga om lärarna har lagt märke till depressiva symtom. Kuratorn bör kunna hänvisa dig vidare till terapeuter som specialiserat sig på att arbeta med barn som lider av depression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online