Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en specifik psykologisk behandlingsmetod som ofta används antingen i kombination med antidepressiva läkemedel eller som ensam behandling. Denna terapiform har visat sig fungera mycket bra mot depression, särskilt när det gäller depressioner som inte har en biologisk grund. Kognitiv beteendeterapi är effektiv vid depression eftersom terapeuter har lärt sig väl känna de tankemönster som depressionen ofta bygger på.
Den kognitiva teorin om depression, som utvecklades bland annat av psykiatern Aaron Beck, utgår från att våra tankar, känslor och beteenden hänger tätt samman. Genom att identifiera och förändra de negativa tankemönstren kan behandlingen bidra till att lindra och förebygga depressiva symtom. Nedan går vi igenom de centrala begreppen i teorin.
Kognition är en gren inom psykologin som uppstod som en reaktion på behaviorismen. Inom kognitiv psykologi betraktas människors tankar och känslor som viktigare än betingat beteende. Vid depression försöker kognitiva terapeuter identifiera de tankar som uppstår under den depressiva perioden och analysera hur dessa tankar hänger samman med den aktuella depressionen.
Negativa tankar förekommer betydligt oftare hos personer som lider av depression. Dessa tankar kretsar kring känslor av värdelöshet, misslyckanden och pessimism inför framtiden. Om en person till exempel är deprimerad och blir lämnad av sin partner kan hen dra slutsatsen att hen inte duger som partner och aldrig kommer att ha en lyckad relation. En viktig del av terapin är att lära sig identifiera dessa tankar och motverka dem med ett mer balanserat och positivt tänkande.
Deprimerade individer upplever sina erfarenheter som absoluta och definitiva. När de funderar på om saker och ting kan förbättras är övertygelsen att livet aldrig kommer att bli bättre. Allt negativt som händer hamnar i fokus, medan det positiva ignoreras eller avfärdas som tillfälligt. Dessa personer tenderar också att se allt i svartvitt – varje människa i deras omgivning älskar eller hatar dem, utan mellanlägen. Denna typ av tankeschema förstärker den negativa självbild som ofta kännetecknar depression.
De flesta människor har en naturlig snedvridning där de tillskriver sig själva äran för positiva resultat, samtidigt som de skyller negativa resultat på yttre faktorer. Deprimerade individer gör ofta det omvända: negativa resultat ses som deras eget fel, medan positiva resultat tillskrivs slumpen eller krafter utanför deras kontroll. Många deprimerade känner dessutom att de inte har någon kontroll över sitt liv alls, vilket ytterligare förstärker känslan av maktlöshet.
Begreppet inlärd hjälplöshet härstammar från en välkänd studie som psykologen Martin Seligman genomförde 1965. I studien upptäckte hundar att de kunde undvika elstötar genom att hoppa över ett stängsel, och de reagerade därför varje gång genom att hoppa. När stängslet sedan blockerades lade sig hundarna helt enkelt ner och uthärdade stötarna i stället för att försöka fly. Studien tyder på att individer som förlorar sina utvägar kan börja tro att de är hjälplösa, även när en lösning faktiskt finns tillgänglig.
Överfört till vardagen kan detta innebära att en person som ser sitt jobb som sin enda inkomstkälla blir övertygad om att hen aldrig kommer att hitta något nytt arbete efter en uppsägning. Denna känsla av hjälplöshet kan bli ett kraftfullt driv bakom depression, men med rätt terapeutiskt stöd går den att bearbeta och övervinna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online