Forskning tyder på att det finns ett samband mellan allergier och depression. Kliniska studier som presenterats på BPSMedicine.com visade en ökad förekomst av depression hos personer med miljöallergier. Det är möjligt att depression gör kroppen mer sårbar för allergier genom att försvaga immunförsvaret, men det är också möjligt att allergener utlöser en stressreaktion som i sin tur kan leda till depressiva symtom.
Det finns ännu få studier om resultat, men kliniska rapporter indikerar att vissa personer med svåra allergier och depression upplever en förbättring av sin depression när deras allergier behandlas effektivt.
Boka tid hos din husläkare för att bli utvärderad för depression. Innan besöket kan det vara bra att göra lite efterforskningar online för att förfina din egen självbedömning. Till exempel erbjuder WebMD.com verktyg för självbedömning som hjälper dig att avgöra om dina symtom är mer än vanlig nedstämdhet.
Beskriv dina depressionssymtom för läkaren. Du bör genomgå en komplett hälsoundersökning för att utesluta underliggande fysiska tillstånd som kan orsaka eller förvärra depression, bland annat sömnstörningar, binjuresjukdomar, diabetes, hjärtsjukdom, andningssvikt, sköldkörtelrubbningar, klimakteriet, kroniskt trötthetssyndrom, näringsbrister, celiaki (glutenintolerans) och fibromyalgi.
Prata även med din läkare om situationella faktorer i ditt liv – exempelvis relationsproblem, familjekonflikter, stress på jobbet eller ekonomiska bekymmer – som också kan ligga bakom dina nedstämda känslor.
Matallergier kan vara en bidragande faktor, särskilt om du har märkt att allergi- eller depressionssymtom ökar efter att du ätit viss mat. Injektioner och läkemedel används i allmänhet inte mot matallergier – den vanligaste behandlingen är att eliminera det aktuella livsmedlet från kosten. Om du misstänker matallergi, diskutera med din läkare om att prova en elimineringsdiet.
Berätta för din läkare om dina miljöallergisymtom, som kan innefatta utslag, klåda, rinniga ögon, nästäppa och andningssvårigheter. Diskutera konventionella allergiläkemedel såsom avsvällande medel, antihistaminer och kortikosteroider. Dessa läkemedel kan ofta ge betydande lindring.
Om dina allergier är svåra, eller om du får besvärande biverkningar av allergiläkemedel, kan du be din läkare om remiss till en allergolog. Allergologen kommer att försöka fastställa vad som utlöser dina allergiska reaktioner genom blodprov, hudpricktest eller andra allergitest.
Om testerna visar att du har miljöallergier, prata med din vårdgivare om vilka behandlingsalternativ som passar dig bäst. Behandling kan omfatta läkemedel, närings- och koständringar samt immunterapi.
Immunterapi, ofta kallad allergivaccination, innebär att du får en serie injektioner för att gradvis öka din tolerans mot allergener. Behandlingen inleds med injektioner ett par gånger i veckan under flera månader. Därefter övergår du till ett underhållsprogram med injektioner ungefär varannan månad, som vanligtvis pågår i två till fem år.
Fortsätt att övervaka både dina depressions- och allergisymtom över tid. Om dina allergier förbättras men din depression inte gör det, är det viktigt att du söker vidare hjälp – exempelvis psykoterapi och medicinsk behandling för depressionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online