Depression är inte bara att känna sig ledsen – det är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan orsaka fysisk smärta och leda till andra hälsoproblem om det inte behandlas. Många människor vet dock inte att det finns flera olika typer av depression. Varje typ måste bemötas på sitt eget sätt för att patienten ska kunna övervinna tillståndet och leva ett fullvärdigt liv. Om du eller en närstående nyligen har fått diagnosen depression kan det vara klokt att lära sig mer om just den aktuella formen.
Enligt National Alliance on Mental Illness lever 5–8 procent av alla vuxna i USA med svår depression vid varje given tidpunkt. Känslor av sorg eller tomhet är extremt ihållande vid denna form, som också kallas klinisk eller unipolär depression. Andra vanliga symtom är förändringar i sömn och energinivåer, aptitlöshet, svårigheter att koncentrera sig, självmordstankar samt fysisk smärta – exempelvis huvudvärk – som inte lindras av vanliga smärtstillande medel.
Svår depression orsakas ofta av en kemisk obalans i hjärnan, särskilt gällande signalsubstanserna noradrenalin, serotonin och dopamin. Andra sjukdomar, såsom cancer, liksom tunga livshändelser och drogmissbruk kan utlösa tillståndet, och forskning visar att vissa personer kan vara genetiskt benägna att drabbas. Behandlingen består vanligen av läkemedel som reglerar hjärnans signalsubstanser, ofta i kombination med terapi – och upp till 90 procent av fallen behandlas framgångsrikt.
Säsongsbetingad depression, även kallad vinterdepression eller SAD (Seasonal Affective Disorder), är en mildare form än svår depression, men tillståndet är fortfarande allvarligt. De kortare dagarna och längre nätterna under vintern leder till nedstämdhet, trötthet och andra symtom som liknar dem vid klinisk depression. Även om besvären oftast lindras när dagarna blir ljusare är behandling viktig för att upprätthålla livskvaliteten och förebygga självmordstankar. I sällsynta fall drabbas personer av SAD under vår eller sommar, och vissa patienter har så kallad omvänd SAD – i stället för depression går de genom perioder av mani under sommarmånaderna.
Ingen vet exakt vad som orsakar SAD, men många forskare tror att tillståndet beror på att kroppens dygnsrytm störs av årstidernas växlingar. Ökad melatoninproduktion under vintern samt sjunkande serotoninnivåer när man inte vistas i dagsljus kan också spela roll. Utöver mediciner och samtalsterapi används ofta ljusterapi, där en speciell lampa efterliknar naturligt solljus och hjälper till att återställa kroppens rytm.
Postpartumdepression (PPD) drabbar enbart kvinnor – ungefär en av åtta nya mödrar insjuknar. Symtomen kan visa sig från två veckor till flera månader efter förlossningen och inkluderar känslor som liknar dem vid svår depression, överdriven sömnighet, svårigheter att fatta beslut, intensiv oro för barnet – eller tvärtom total känslolöshet inför barnet – rädsla för att vara ensam med det samt frekvent gråt. För att klassificeras som PPD ska symtomen pågå i minst två veckor.
Den exakta orsaken är inte helt kartlagd, men de flesta forskare bedömer att de snabba hormonförändringarna efter förlossningen påverkar hjärnans kemi. Behandlingen kombinerar ofta mediciner och samtalsterapi, och stödgrupper med andra mödrar kan vara ett ovärderligt stöd under återhämtningen.
Dystymi är en depression som liknar den kliniska varianten, med långvarig nedstämdhet, sämre koncentration, förändringar i sömn och aptit samt fysisk smärta. Skillnaden är att symtomen vanligtvis är mindre intensiva och att personen fortfarande kan uppleva glädjeperioder. Därför kallas tillståndet ibland för "lätt depression" – men det gör det inte ofarligt, eftersom dystymi likaväl kan leda till självmordstankar. Karakteristiskt för diagnosen är att symtomen varar i minst två år.
Vissa forskare menar att en del personer har en så kallad depressiv personlighet, eftersom dystymi inte alltid svarar lika bra på behandling. Med rätt kombination av mediciner och terapi går dock tillståndet att behandla, precis som svår depression.
Vid psykotisk depression uppvisar patienten många av de typiska tecknen på svår depression, men tillståndet innebär dessutom fyra ytterligare symtom: sömnlöshet, ångest, psykomotorisk hämning (oförmåga att röra sig) samt hallucinationer eller vanföreställningar. Hallucinationer innebär att personen ser eller hör saker som inte finns, medan en vanföreställning är en irrationell tanke eller rädsla. Utöver antidepressiva läkemedel ordineras vanligen antipsykotiska mediciner, ofta kompletterat med särskilda terapiformer. Sjukdomen kommer ofta i episodform, och vid ett akut episodutbrott krävs i regel vård på sjukhus för att patienten ska hållas trygg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online