1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandlingsplaner vid egentlig depression: KBT, läkemedel och EKT

Symtom som djup nedstämdhet, obefogade känslor av skuld, aptitlöshet, sömnlöshet, förlust av glädje i aktiviteter som tidigare varit roliga och låg självkänsla kännetecknar egentlig depression (svår depressiv störning). Alla upplever sådana känslor då och då, men hos personer med egentlig depression varar de i perioder längre än två veckor och återkommer oftare än hos andra.

Det finns flera välbeprövade metoder för att behandla egentlig depression, bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT), farmakologisk behandling med antidepressiva läkemedel samt elektrokonvulsiv terapi (EKT). Ofta kombineras flera behandlingsformer för bästa resultat.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är utformad för att ge snabb och riktad lindring av depressionssymtom. Terapeuter som erbjuder denna behandling hjälper patienterna att förstå och förändra hur de reagerar på yttre händelser. Du lär dig nya sätt att hantera starka känslor som vrede, rädsla och sorg, samtidigt som du noggrant omvärderar tankemönster och övertygelser som förstärker dina negativa känslor och förväntningar. Målet är att bryta de negativa känslomönster som driver den djupa depressionen.

Farmakologisk behandling

Psykiatriker är legitimerade läkare med specialutbildning inom psykiska störningar och deras behandling. Litium, monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är exempel på läkemedel som psykiatriker kan förskriva vid depression.

Psykiatriker kan också upptäcka och delta i behandlingen av kroppsliga sjukdomar som bidrar till eller utlöser depression, exempelvis tyreoideasjukdomar, diabetes, hjärtsjukdom och cancer. Ett nära samarbete mellan psykiater, läkare och övrigt vårdteam är ofta avgörande för att ge patienten en helhetsinriktad och effektiv vård.

Elektrokonvulsiv terapi (EKT)

EKT, som tidigare kallades "elchock", har visat sig vara en mycket effektiv behandlingsform vid behandlingsresistent svår depression. Moderna EKT-protokoll minimerar det obehag och de kortvariga minnesstörningar som tidigare var förknippade med behandlingen. EKT i kombination med KBT har hjälpt många patienter som inte fått tillräcklig lindring av enbart samtalsterapi eller läkemedelsbehandling.

Så bygger du upp en behandlingsplan

1. Börja med din läkare. Beskriv dina symtom och låt läkaren göra en fullständig hälsoundersökning. Sjukdomar som cancer, hjärtsjukdom, diabetes och tyreoidearubbningar kan ha depression som symtom, så det är viktigt att utesluta fysiska orsaker först.

2. Kontakta en legitimerad psykolog eller terapeut. Hen gör en bedömning av ditt tillstånd och påbörjar sannolikt KBT. Hen kan också remittera dig vidare till en psykiater för medicinsk utredning och eventuell läkemedelsbehandling.

3. Utvärdera behandlingsresultatet. Om du inte märker någon tydlig förbättring av ditt mående efter två till tre månader med KBT och läkemedelsbehandling, diskutera EKT som alternativ med din psykolog eller psykiater.

Vikten av att söka hjälp i tid

Egentlig depression är en allvarlig psykisk sjukdom som bör behandlas med samma angelägenhet som ett medicinskt akutläge. Utan behandling begår upp till 15 procent av de drabbade självmord. Tveka därför aldrig att kontakta vården – via din vårdcentral, psykiatriska öppenvården eller jourmottagningar. Vid akuta suicidtankar finns Självmordslinjen (Mind) på telefon 90101, dygnet runt. Rätt behandling i rätt tid gör verklig skillnad, och de flesta patienter blir bättre med adekvat vård.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online